Storm, flom og milliarder: Hvem betaler for uværet?

Stormer med navn som «Hans» og «Ingun» har kostet Norge milliarder. Men hvem tar egentlig regningen når været slår til?

Daglig leder av Norsk naturskadepool, Marianne Sundvall, forklarer hvordan den unike norske naturskadeordningen faktisk fungerer i praksis. 

Og Nina Lædre Wiig fra Finans Norge deler ferske tall og viser hvordan klimaendringer allerede driver kostnadene opp.

Sammen gir de deg et tydelig bilde av risiko, ansvar og hvorfor vi alle er med på spleiselaget.

Transcript

SPEAKER_04 0:15

Villkommen till en gavav Felangslun och vi sitter här som vanlig tom. Och var slags spännating ska vi snaka i dag.

SPEAKER_03 0:25

Nu ska du få en quest. Vi ska snacka omrig, dags. Vad ska vi snackka om det?

SPEAKER_04 0:33

Dag ska vi snackar om juvar och naturskad storm och from och allt möjligt. Det vet inte ordn.

SPEAKER_03 0:45

Jag tror det går jättefabet och så ska du vara en varm och damma. Mikögen är kommet tillan. Det har blivit gentna. I daglig.

SPEAKER_04 1:09

Det är temat för dagens finanslönch och vi har troster i studio. Mana sunval, chef i nog som heter Norsk naturskad. Och niawik som jobbar med skadafikring och naturskader i Finansnöge. Ska vi binna med Mariana?

SPEAKER_03 1:31

Ja, vi gör det. Detson när Remstöppet extrem varnet. Vad har det egentligen med det här?

SPEAKER_01 1:37

Det har ganska mycket med mig att göra. För jag är dagliga ledder i det som heter norskadepull. Så mycket som många har hört om. Men vi administrerar naturskad och försikringsordningen i nogen. Så några vissa händelserna skär så är vi på bollen.

SPEAKER_04 1:54

Det är en försikringsordning. Alla som varet hus är medlem i men som vi kanske egentligen helt tänker av er.

SPEAKER_01 2:03

Nej, jag tror det är så många som tänker av er, eller har hört om derskatskada på det delta. Men det är sånt att har du försikrit byggningen i norge så är du försikret mot naturskada.

SPEAKER_04 2:14

Och där går det en, alltså du har valt, alltså uavhän av vilket försikringssällskap du har valt som försikre på huset, så går det en liten del av den problem eller prisen du betalar. Så det går till det.

SPEAKER_01 2:29

Det stämmer till oss, men det blir krävet in av försikringsfällskaperna. Där som ser en liten del av totala försikringsprämien du betalar. För att vara sikrligt mot konsekvenserna av alla det sambäler när ramset att bestå att om.

SPEAKER_03 2:48

Jag tror att det är 7 promilla av bronförsikringssummen på husket är det riktigt. Det var nästan.

SPEAKER_01 2:56

0,08 promilla. 7,08.

SPEAKER_03 3:00

Nu tar någon procenträning här i huet med 0,08 promilla.

SPEAKER_01 3:06

80 kronor per miljon i försikringssum? Nätt.

SPEAKER_03 3:11

Ja. Vir du ser att löst se att genomsnittsbolen är norgen och kanske har varit 5 miljoner kronor av byggo. Någon sånt så är det 5 gånger 80 kronor du betaler för att vara sikret när uvärde kommer. Det är ju. Men grund till att detta kanske är så laft. Det är ju för det Norge, alltså denna naturskadproblem som du anmiser, den är ganska unik i värld när.

SPEAKER_01 3:41

Jo, det är ju många lån som har Ling och ordning, men jag är usikre på att tro kanske inte är något som har och en så bra ordning.

SPEAKER_04 3:50

När för det många som kanske tänker sitter och säker, jag har huset mitt försikret i Jenside eller Trygg eller Fremtiden eller ett lant. Vår du få konik i det sällskap. Vi så som ett bret av taket, blir tat av storm eller frågan tar och grövr ut heller källarmen. Kanke det sällskapet detcker det.

SPEAKER_01 4:14

Och det gör det faktiskt. Det är det som är lite unikt i norge. Och da må vi egentligen gå helt tillbaka till 1980, man tänker mig klåkigt och antidelna. Det ser vi på oldrån och bland annat. Men man kände ju fort att norge. Vi har en långsstrakt kisslingen, vi är värutsta. Och myndigheterna önskar ju att vi ska bo i heller landet. Vi har ju en spett påsättning och det är billigt. Och så tänker man så att när det sker naturskader så kan det konsekvenserna vara så stora. Att det blir krävna för att försikligt skapa att äcka det hela kvallerna. Och det kämpret krävna att kunna som får den enorma belastningen. Så där rigget man anordningen. Och det går egentligen ut på att alla sällskaperna däcker naturskaderna. Men det är utligen belöpna sig mellan. Baseret på markets annar.

SPEAKER_04 5:08

Det är grundprincip i försikring är att du betaler för den riskik om du har ök att som är en ung chauffär, så har du fått lappen så betalar du lite mer för bilförikring än att du har kört i trädvarut när det skada. Hade det varit sånt på hus så hade du bod under en knus i logfoten eller nett till Goromar, så hade den försikringen blivit kämp med dyre. Och så har vi folk kunnot bo det i rätt sätt.

SPEAKER_01 5:37

Och det här kommer det viktigt solidaritetsprincipet in som tom var inom. Alla betalar de samma premirat uavhängig av hur du bor vem du är, och om det är bedrift eller privat person.

SPEAKER_03 5:49

Så avvän och risikom där det smärt poinga. För det vi har läst om det sista. Det var särligt upp halv Kalifornien brantnet. Så var det ju en diskussion i Osonorske medi om att vi möter amerikaner som gick och försikring på huset för det är inga försikringsselskaper som önskar att ha den riskon för att det bränni och är hytapinna. Det samma i Flörida, det kommer en orkan vart 15 år och är river med all tak som stöghet. Och det är ingen försikringsselskap. Alltså det är försikringsbranden blir så dyra att väldigt många välgör att se att nej, jag är kommerligt att ha en försikring på det. Så vis amerikanerna hade haft ett sådant system, så ville man vara försikligt i Kalifornia och i Flöida, och hur som helst, och då ville det andra amerikanerna mot ett värme på det i risikon för det som bor i mest värde utsatt.

SPEAKER_01 6:42

Ja, det är sant. Och det här ser man exempel på orande kunna ha gått i närget av. Om man gick att tänkt det så kloktigt anna.

SPEAKER_04 6:49

Men det är bara i norr, det är, alltså naturskader att det kommer in i bilden. V är, liksom vi har nämnt nå, men det har ju vara en definition av vad är naturskad.

SPEAKER_01 7:01

Och detta är ju väldigt detalregulerat i det som heter Lov och forskrift om naturskadavförsikring. Där är det åtta naturskadetyper som kan utlängnes av den här ordningen, så där är allt. Alltid folk tänker på som naturskada som kan utlängnes. Men allt är deckigt genom försikringsselskapet.

SPEAKER_03 7:26

Så Noa är det som växer försikringen, alltså som bara skader på måta. Och andra skader är naturskader som räckes av via naturskader på alldeles hälskapna.

SPEAKER_01 7:38

Ja, det blir utgängnet igenom avningen.

SPEAKER_04 7:41

Och därfr, och där from heter du? Storm och det är skred både snöskred och jörsgräd och kamnusbrud, till och med. Helvis är utsatt för det.

SPEAKER_01 7:56

Meturitnelslag?

SPEAKER_04 7:57

Meturitnelslag? Ja, ja.

SPEAKER_01 8:00

Men det är klart, det är storm. Som är den allra största skadaksaken som går inom ordningen. Och så är det flom och skred. Det som är lite. Jag tror kanske är lite vanskligt för folk att förstå att vi står en massa. Men det är gick i förutaren flom.

SPEAKER_04 8:17

Därför.

SPEAKER_01 8:18

Det börvan blir ju vanna av nu är i källaren och så är det något som däckes av den vanlig försikring och icke utlängnings av den ordningen. Det är riktigt.

SPEAKER_03 8:30

Så det är typiskt som viste ln är fryklig med i Oslo. Når jag så har det vannan oss ställa att gå normalt för vi avhälben. Och då blir den där källor som blir fulla. Det är icka-naturskada som vära är extremt.

SPEAKER_04 8:46

Men vis det var med vidare när det är närvåll sett hur slänger i dervå.

SPEAKER_01 8:53

Det är riktigt dag. Den definitionen.

SPEAKER_04 8:58

Det kan ju vara. Det kan ju bli många miljökroner. Vi hade ju hans förant två och tal år sedan. Du kommer säföra att det sker nog som river med en ha liten småig i norgen. Är nog begränsningen på detta här? El sitter om ju pengar sitter på ATH.

SPEAKER_01 9:29

Förkikringsutskapen och som sitter på pengar. Där satt en begränsning på en enkel hänselse och det saist miljarder kronor på en enkel hänse. Men det kommer ju se fler händelser. Men saist miljarder jag nog vi aldrig har varit bort det. Hansa ett gott exempel på en extremt stor hänse den här på 3 miljarder.

SPEAKER_04 9:49

Ja, det var i som en enkel hänse om det var det hundredvis eller tusen visa hus. Men var det en fabrikbyggning med i Halm eller sånt, som blev tattat ras dyre maskiner och sånt där parjar kronor.

SPEAKER_01 10:06

Ja, och det kände det samma år som helst. Rickosant. Det blir plötsligt två stora hänsel som gjorde det året 2023 till ett extremt naturskador.

SPEAKER_03 10:19

Vi har uppstått av förrättning och vem har som ajatskatskad?

SPEAKER_01 10:26

Alla sällskaper i norge som tillbyr byggningsförskirning. Är lovpriktig och är medlem av norska naturskad. Så är det klart att justdepartement är och det som har lagit loven, vem som är ajarkomman och luur. Men det är medlemssällskapen, där deras försikringsrisiko. Där blir vi att jobba på varnet.

SPEAKER_04 10:48

Och det är gjort med overskud eller något utbyte eller sånt.

SPEAKER_01 10:53

Det gäller inte något utbyte, men det kommer en ändring i loven och forskriften av 14 10 25. Som säger att vi ska bygga upp ett fon som ska gå till äckningen av naturskader. För att med är 14 25.

SPEAKER_04 11:07

Så nu har det varit så att värt enkelt försikrängssällskap har hållit naturskade kapital eller reserven hos sig. Det ska vi fortsätt med men i tillägg ska man bygga upp ett fon hos det.

SPEAKER_01 11:23

Den fonden ska byggas av viss där overskud i år gången.

SPEAKER_04 11:28

Och detta går också av den samma 0,08 bromillär.

SPEAKER_01 11:33

Det hänger samma overskud. Det går dag om det har varit laddag där år. Och att primärst har blivit mer än det man trängd från debiskad.

SPEAKER_03 11:49

Det är intressant. Vi var svitt inom något all. Jag känns att vi ska ta in vår erda indres, nämligen. Du gedaan. Du har det sista åren haft ansvarig för att samstilla de talen som i start kommer från naturskada pilen om klima och värdhän sig. Men också för sälskaperna som handlar om de andra händelsen som är förbjudet med vild och återkrima men ika är den naturskada försikrings. Bär saker som nämnar vanninträngningen ut i sånt som vi var så vittinomist. Och några ska du läsera klima rapporten för i år. Vad? Har du. Har du något highlights och bulletpunkter till oss som borda vågna att står till?

SPEAKER_00 12:45

Ja, det vi ser i årets klimarap är att försikringsällskapen har startet vär om naturskader för 42,3 miljarder kronor de sista tio åren.

SPEAKER_04 12:58

Okej. Denna klimarapporten har vi gittet i finansåm och det är ricket många år sedan. Vi har hört att talen visar när man ser med upp till tisdag år med 30 miljarder kronor. Så då har man fått ännu dyre år och nu har vi hoppat av så over 40 miljarder i depade i tio sista åren.

SPEAKER_00 13:19

Ja, det stämmer, det har nästan utan och varit en ökning i det talet för år till år. Det är tre siståren har varit klart dyresta. Det löppet av de sista tio åren. Men detta här året 23 har varit det dyrus sedan 1980 närsken naturligt skada på grund och samling ser datarna.

SPEAKER_04 13:49

Vi kan faktiskt utifrån i rapporten läsa att klimaändingarna är kommit till Norge och har effekt.

SPEAKER_00 13:57

Absolut. Det är något som kommer i framtiden, det är här nu. Jag vill tro med det forskarna ser att vi ser mer styrt som föremäsa och oversvömelser från och skredd. Och det är också den ökningen eller den utvecklingen som har förväntat fram av er.

SPEAKER_03 14:20

Som vi sagt om i steg att vi tänker på naturskad på i mitod så är det som, och Jan är inom det här som gudbrandstalslogen går över bredda det bråsem här på västbland, där har det varje lovligt. Så tänker vi som att det är städa är dyrt och försikka. Men det som väljer kommer för att med rapporten linna är att det faktiskt är ganska dyrt och försikra. El stora försikringskostnader också nytet till stubbarna.

SPEAKER_00 14:54

För i netå detta vana, faktiskt så står det för de trent halvparten av värld naturskadnet. Så det är en stor sum. Det är som det var en på typisk van som mycket finner andra städer och ännu in i källare. Och där kan också vara ibakslag och genom sjuk och tåalett. För det att rörsystemerna är avbelastet av kraftig närderbar.

SPEAKER_04 15:20

Det riktigt. Byna har vi förätta av mig, och vi har så varit för med och dåligt renät och kråa och anläggningen äkke dimensionert för att ta undan i stora van massan som kommer.

SPEAKER_03 15:34

Finns det ingen politiker som går till bak på bygger kråak. Nej, det som är roligt.

SPEAKER_04 15:41

Det är en valkampsak. Och varje lokal politiker att se att vi lovar det nästa fiårsperiod att vi ska bruka fem miljar på grav kråaknätt i denna ben här.

SPEAKER_00 15:54

Det kanske är nog vinner sak, men det borde ju vara där vi ser exemplar på kommuner som har gjort nämnda. För exempel vargen kommun har ett fantastiskt projekt på mindem där du har åppnat rör och fått en flott bäck som länder igenom ben i sen för avta. Där har du stort glädje för inbyggarna och utbygge så att det börde vara en god politisk sak. Vi ser bort fram det här med att förebygga lönsamt så bruger du ofenbart vara en god politisk sak. Men det är också för något för det inbyggarent visuellt.

SPEAKER_04 16:41

Vi ska snacka lite mer om senare om vad vi både som förbruk och näring och myndigheter kan göra. Lite mer om rapporten, Maria Nämte att det är så håller av vandningtägning under så är det storm som är det som är dyest. Vilka andra ting är som koster mycket och vad andra ting har du som du är förvämt för det med vad i rapporten?

SPEAKER_00 17:11

Ja, där visar jag att stora händelser kommer ofta. Som hans och är med. Det är faktiskt en poi allred där Ingun. Hun kommer i 2024. Det är inte riktigt.

SPEAKER_03 17:26

Vi har ju fått på oss Ingun.

SPEAKER_04 17:28

Det var nästan jobb, Jan och Erik.

SPEAKER_00 17:32

Det är Jacob.

SPEAKER_04 17:33

Det är Jacob inte skårt.

SPEAKER_03 17:35

Har du svint alla läraren?

SPEAKER_00 17:38

Det har varit på besökligt. Det har kostat mycket pengar. Bärför de sista tre åren har varit så dyre. Det är ju inte mycket med länge.

SPEAKER_03 17:51

Är det ändå fred att Jacob.

SPEAKER_00 17:54

Du har väl Liljan.

SPEAKER_03 17:58

Detta må vi grafeta med.

SPEAKER_00 18:00

Och inte minst Aim. Aimi var ju stor iktober. A kostet med avstår 40% av ersattningen i det året.

SPEAKER_01 18:10

På naturskadet så kommer allt vara tillägna vet. Det som man söligt tänka på mitten fåfram. Det blir mer uppmärksamhet om det som namn och det ser händelserna. Men naturskad tikker i en varens dag. Det är så att du måste definiera en händelse för att det ska klassifera det som en naturskada. Det håller att det har varit vintkast i näretna där skadar sett för att man ser att det är en stormskada.

SPEAKER_04 18:36

Ja, riktigt så bråser en gra ned av en bil i gatan så är en naturskada så länge vinner starkt nick.

SPEAKER_01 18:47

Så i fjord så fick vi over 24 000 skader möjlighet i det systemet på naturskadet för en pull. Det är ju ganska många skadar varje ensta dag.

SPEAKER_04 18:59

Men jag har upp det bil. Detta är kobbat i husförsikringen. Men var service bil man ju tata för dem. Är det alltså naturskadadningen som täcker det. Eller är det billigt vanlig bildförsikring.

SPEAKER_01 19:12

Det är vanlig bildförsikring. Men det som är fint i Norge är att det är allra flesta försikringssöskap i Tilby och alla möjlig typer av försikring. Det är ju så vanligt utan. Så att man är ju ganska gott sikra i Norge, för att man som regel har god deckning på ett värsad.

SPEAKER_03 19:32

Så naturskad ingenkvar byggning.

SPEAKER_01 19:36

Bygging är även.

SPEAKER_03 19:38

Ike bil.

SPEAKER_01 19:40

Ike campingplans.

SPEAKER_03 19:43

Det har ju varit en liten diskussion om det. Applet. I hålling där spel. Där har jag och vann och att mösa en campsö. Men tillbaka till. Vi så snabbt om att vi talande dokumenterar att vi har fått ett villigare av återklymas. Det är väl ett lant med i huset fall så är väl det tio dyresta årarna har från 1990 framtidag har kommit ett till 2010 och sånt här inte?

SPEAKER_00 20:29

Ja, Siv, ja, det är tio dyresta årarna har kommit efter 2010. Och så ser vi en koncentrationet är 2020.

SPEAKER_04 20:40

Men det är en linjär utveckling på naturskader. Det kan hoppas rättligt. Men över tid så ser du att detta blir mer och mer. Vandskada jämnt och trint öker för vi ser den väldigt utveckling på naturskadet.

SPEAKER_01 20:56

Som du ser i många år. 1980 så var du något roligt och så plötsligt kom den hända. Men då är det med något Sig uppr. Både på hälser och på det skadad som sje varens och dag. Ja.

SPEAKER_03 21:12

Men vad ska vi göra med detta, Anna? Du sakte om förbygning. Och så ser du att det är billigare att fögga än att reparera.

SPEAKER_00 21:25

Vi har en rapport som visar att man kan spara upp till 6 kronor per invester till krona i förbyggande tilltag. Så det är ganska dyrt att lavär att förebygga när vi ser den utveckling vi gör.

SPEAKER_03 21:38

Men det betyder att du måste få att det är rensticket skulle vara ill, så måste du faktiskt förbygga riktigt sted.

SPEAKER_00 21:45

Ja, det är väldigt viktigt att göra god och kostnitt analyser för att välja de tilltagna som är mest lönsomma. Att många goda tilltag man kan göra. Man börjar välja det bästa.

SPEAKER_04 22:01

Atting är vad kommuner aldrig gör när man ska planlägge. Alltså någonting vad man gör för att planlägge framovr. Men så kan det också vara det förnuft investering att göra det i tillpassing för exempel. Alltså Näsby och andra områder som har blivit rammutarta av flämgå för exempel, så kan man ju kanske gå samman och lägger nog flämvärn och gör sådana ting där för att skad mycket ska bli så stor nästa gang där särskilt.

SPEAKER_00 22:33

Vi ser ju att det gör det bra. Vi hade väl kanske du skulle bädda, men en flåg med 92. I var gudbrandstalslagen. Där har det gjort många föredgande tilltag att göra att det är intråfet med lika stark styrke där sidan. Så det gör det bra. Och kommunerna börjar gärna samarbeta lite mer för att lär av varandra vad det är god in som gör det.

SPEAKER_04 23:06

För det är ett problem. Så att det är liksom NV, alltså Norges vaster också energar jag har fått i förstatten som kommuner kan söka på få del i stäckning av den typ av investeringarna. Men det är kanske en kommun som är längre upp i Dörn som gör investeringen för att den kommun som är längre ned lansar. Faktiskt gick blir ut en ny fråg. Det stär många kockor och många som ska koordineras och samarbet för att få det till.

SPEAKER_00 23:45

Ja, vi ser att det är en utfördering att arbeta väldigt fragmenterat. Både mellan kommunerna men också med departementer och ta till snå för att sammanligt ända bädden.

SPEAKER_01 24:02

Så är det helt uppenbart att investera i något som kanske kunde komma till hörsä.

SPEAKER_04 24:09

Nej, det är en trankboket. Det är lite dålig på förebyggen generellt i nöge. Det gäller väl på andra områder. Men sånt här.

SPEAKER_03 24:19

Vi må ju färna i det här finna också huset saks på kvanvisning på Lilla med.

SPEAKER_04 24:28

Men det här skärde en ting där Maria från honorsidna. Det var ju ett problem att ta inne lite på Disdag. Det var ett hus på From eller vad det var. Och så blev det tatt för ett trättna eller sånt, så blev det tatt av From och så byggde försikringssellskap och huset på nytten och 43 år så kom det nyfrån och tog huset på nytt. Får några årsin så blev det ju en lovjning som gjorde att försikringssellskap och ägarna kunde blibnad, du ska få nytt hus men vi sätter koppnet. Det är finner en an tomt och så sätter vi på huset där istället.

SPEAKER_01 25:10

Det stämmer att det kommin en ändring där i regelverket. Och så är det också ett komplext bild. Det är sant för någon bil båda där fortsatt och vill göra flytta.

SPEAKER_04 25:21

Ja, det är också en fin utsikt där som kortslägningen armen som det ska bli husvigt.

SPEAKER_01 25:26

Jag tror att det är det som är viktigt att vi klarar att vi klarar upprättalet den besättning av det heller. Men att man kanske riker ska bo och helt och elva.

SPEAKER_02 25:36

Nej, det är sant.

SPEAKER_01 25:38

Och att vi klarar båda den balanserna, det var väldigt mycket bra när det gäller nybygging. Massav och tilltag för att nybyg ska emot ha nya hänser. Så har vi ju en existerande bebyggelse som mycket blir borte med det första. Då är vi på klimatillpassningspåret. Och då får vi ett sikker till byggningen och tillpaset till att ta vint framåt.

SPEAKER_03 26:04

Lite för längst när jag snagt omis det. Vi ska ha begränsda midler och driver förbygging för. Så man sökt för att det midlerna tillfluter där det här är allra största effekt. Där är det innan ett kunskapssamarbet med direktorat för samfällsikerhet och berättskap. Dämter man in skadedata för försikringsnärge. Som kopplar det med Kartverket, sin, alltså man finner ut vår skadar i nöjga. Och så kan man over tiden sätten tilltakt där det är mest effektivt.

SPEAKER_00 26:43

Ja, alla försikringssälskaperna gäller skadedata. Det har kommit en i uppdatering av deras bas kunskapsbank. Som är väldigt positivt för där kan kommunerna ta i bruk denna datan i sina analyser, inne risiko och sårbarhetsanalyser för att planlägga och driver bättre klimatillpassning.

SPEAKER_04 27:04

Det brukar en idealplanläggning för exempel som jag ser att det är något som hjärna bygga ut på den här åkan där så finns man ut att där är det ju så att få väldigt mycket skader så det är kanske absolut.

SPEAKER_01 27:18

Men då klar vi och då klar vi att bevara detta fantastiska rammarverk vi har nu.

SPEAKER_03 27:27

Det är nog som faktiskt har liggit braknort, men som har kommit igång i annog.

SPEAKER_00 27:34

Jo, för den har varit en stor pådriver för att få detta upp igen. Vi säger att detta var ett spurta många kommuner som önskar den datan. Vi är väldigt för att deras ben och har prioritet av att få den upp på gårgen.

SPEAKER_03 27:50

Så är det något samhällstal över önskan som kommunen kan brukar.

SPEAKER_00 27:56

Ja, nu gäller det bara för kommunerna att ta detta i bruk.

SPEAKER_03 27:59

Det är väl nyttig för kommunerna att ha detta i sina egna beredskapsplaner, tänker jag. A många kommuner inte kring. Det sista haft listet av är det nu, det måste ha varit ordförer i en ganska liten kommun med en ganska liten administration. Jag har ju också ett ansvar av en helt använda. Det tar ju aldrig slut. Men detta är ett nytt tilltag för den typ kommuner som faktiskt måste ha en annan idé om vår kommer rätt att träffa oss och visst det träffå. Och vad gör vi?

SPEAKER_00 28:40

Det är väldigt viktig att vi tar det i bruk, men som du ser, det är många små kommuner som kanske kan det bästa resurserna. Och då är det också viktig att staten sätter i stann, det är kommunerna. Så att de kan ta sitt ansvar för klimatillpassning.

SPEAKER_04 29:02

Till alla klima skeptier har vi har ju sagt att vi går in i diskussion om det ser klimaändring är mänskliga skat eller riktig. För folk tror att det var i viljön. Men att det är klimaändring: det är ju ingen chem. Det kan man läsa ut av statistiken. Jag syns det är fascinerande. Vi har fått på plats i Norge, med en naturskad och försikrings som gör att vi fortsatt kan bo och leva över hälg. Jag tror liksom det där belöpen. Nu nämligen ni alla 240 miljarder kronor på tio. Säl i statsprojetsamlingen i år så är 240 miljarder över tio. Var en viktigt nya pengar. Det har brukar hitta mer tid på att tänka vad kan vi göra för att reducera det kostnaderna där. Och är tilläggda? Tillägg till 240 miljarder med i den här summen så är också en del kommuner och stat och sån är sälraserandörer så går den järnban. Så det kostar ju att riktigt insikt med pengar. Det må staten sälbetalet.

SPEAKER_01 30:17

Det är med statten sällbetal, exant det kommer bli tillägg. Och det som heller riktigt kommer fram i talnet är ju alla urlämpna för det som blir berört. Ja, alltså det är personligen kostnaden med detta.

SPEAKER_04 30:29

Bus för att jag tycker också att vis heller bargemerit striker med den. Man är en materiell värdi som försöker.

SPEAKER_01 30:44

Arbetsplatser och värst fall. Bedrifter sig mycket avten och så vidare. Ja, det är värt att tänka på.

SPEAKER_04 30:51

Det är värt att tänka på. Jag hoppar att någon klima, miljö, kommunal eller andra typer av politiker, finanspolitiker lyckter till detta. Jag tänker att det är funnuftigt och priorita.

SPEAKER_03 31:06

Men bara som avslutningsvis för någonting man blir förvirra. Viss vissa står där med juansett vad grunden är, och visst, tjärnom i huset, så är det försikringshälskapet jag ska inget till.

SPEAKER_01 31:23

Nej, jag tror riktigt. Du får all bäst hjälp och det är helt riktigt att det är försikringshälskapet som hjälper det.

SPEAKER_03 31:31

Det är också ett intressant poäng för i. Och där många försikringshällskaper är involvärt. Då vet jag att man har ett samarbet.

SPEAKER_01 31:43

Det stämmer. Det är det som kanske är lite unikt med hågare i en båda att man förhåller sig bara till försikningsfälskapet. Man ser ut och vänter på en sökna och sent till norskodpull. Man brukar det lösningen som försikningsfälskapet har. Man snacka med kunder och givarna och man får hjälp och vidare och sånt. Och närder känner så stor hänset som hs, eller den tragiska skredsen på hjärrumet. Så lägger försikningsredskaperna lite konkurrensinstinkt tillbaka sig. Och så går man ut och hjälper bäst möjligt där. Och då folk tränger pengar, det är äger det stöd och bo, det är tränger klär, det är tränger mat, alltså alltid praktiskt. Och så ordnade man upp dem på bakrummet via nors naturskadapull. Det är sant. Det är allman till pomparna. Och då ställer också en nors naturskadpull upp och skadelstäden med information och hjälp och guiding där samt samma sällskaperna. Så detta är väldigt gått exempel på en klassisk nursk dugdag.

SPEAKER_03 32:46

Det är också. Det kanske ska aldrig som avlev du att få källan för du ska ju ha, du ska ha en någon som får ett vanväck, och så ska du ha en någon som tycker och hånskverk ska riva. Det är ganska mycket som ska göra det, så det är väldigt många som upplöv det som i ett litet område. Så kan det vara lite streck på håntverkar och där man vill del på det resurserna som är.

SPEAKER_01 33:14

Och den strecken fick vi ordentligt känna på alla semmen i 23 närs. De vi akte fler där i detta eller annat att vi måste samarbeta.

SPEAKER_04 33:24

Nej, vi har dimensionerat kapaciteten till att hantera sådana.

SPEAKER_03 33:29

Så när man är delar på resurserna, vi får vinnö köra i grommarkin. För du vet att det krävs sådana som är. Vi får grapp nyofråden. Jag dröm att grömarkinnappen där som.

SPEAKER_04 33:43

Sommerfärgiga tipset.

SPEAKER_03 33:47

Jag tror vi sätter punkten för en väldigt nyttig och intressant poddare Anna.

SPEAKER_04 33:52

Det så här, tusen tack till Marianne Sundval från Norsk naturskadpull. Och nick för Finanig.

SPEAKER_03 34:00

Och tusin tack också till vår eminemata producent Turm Brecköna en rating och tar kontakt med oss du har ting du vill att vi ska snabb, eller eftersom du syns har varit intressant att ha en fins lunch med. Och så ser vi som!