Bærekraftige bobler: Coca-Colas Klimakamp

De fleste kjenner logoen. Færre kjenner klimaregnskapet.

Coca-Cola selger milliarder av flasker og bokser hvert år, men hvordan håndterer de ansvaret som følger med?

I denne episoden møter du Per Hynne og Susanne Klevar fra Coca-Cola Europacific Partners Norge, som gir et innblikk i arbeidet med vann, energi og emballasje og hvorfor nettopp plast kan være både problemet og løsningen.

Sammen med Bjørn Haugland fra Skift diskuterer de også hvorfor næringslivet fortsetter klimaarbeidet, selv når politikken svinger.

Transcript

SPEAKER_05 0:15

Villkommen till Finansrönsch med fonno och står vi och tom, i dag har vi en kríma speciell.

SPEAKER_04 0:25

Vi ska snara om softrings.

SPEAKER_05 0:29

Det ska vi göra. Och dag ska vi introducera introducerar Bernhland som använder chefen av vi hålla chefer i Shift. Värkfall. Den begränsade liksom. Det är lite grann. Välkommen tillbaka till oss som man har du med någon gäster i studie.

SPEAKER_02 0:49

Stort tack, det här var jag. En tack för introduktionen, för att den slå hade idag en av det bästa vi har haft seminag. I dag har vi faktiskt med ett sälskap som var med och viset. Det är varit med helt fall. Funing fathers. Fundingfathers. Och är sälskap som jag tror alla i norre och det flesta i världen vet om.

SPEAKER_04 1:30

Det är nog en av världens mest kända, tror jag, det kommer det vara någon som är med känt.

SPEAKER_05 1:41

Den logon tror jag, det är ju sett att börja i världen du drar, då drar folk i genkänsel på den logon.

SPEAKER_02 1:50

Det som kanske aldrig är att det är 100 år i norge i år. Så det är en lite markering. Och då är den stor glad att få med och introducerar Perinne. Per kommunikationsdirektör i CocaCola European Partners norge. Och samma med Per så har vi också med Susanna Kristina Klevar som är bergrachef i Samsenskap. Välkommen.

SPEAKER_05 2:20

Välkommen välkommen till oss. Och så lärte vi här att det heter Europacific Partners.

SPEAKER_03 2:27

Varför i Björn skulle ta hel historieförtänningen, för vi kom fram varje European Partners. Partners när vi köpte upp en botler i södra Asia.

SPEAKER_04 2:37

Men nu har netverket i Björn blivit så stort när vi klar på hela.

SPEAKER_05 2:44

Vi startar med vi känner Coca Kola känner logon och sånt. Men den sälskapsstrukturen och borda liksom det hela system och organiserat. Det är kanske lite mer utkänt för folk fles. Det är för European Pacific Partners.

SPEAKER_03 3:08

Vad är det för? Euro Pacific Partners är en av fler bottler som vi kallar det i globalt.

SPEAKER_05 3:15

Det som är så sätt pytter brus ned på flaskor och säljer till buticker.

SPEAKER_03 3:20

Exakt. Det är de som producerar produkter. Det transporterar det ut till marken och säljer det till kund och kunder, jag dagligare och reka, restauranger, kaféer, storhållning.

SPEAKER_05 3:33

Och det är alltså organiserat. Det är repositerat sällskap som organiserar det både i Europa och sörast.

SPEAKER_03 3:42

Det finns en av de to största bottlaren i världen. Det är hela västapa och södra med stora marker som Indonesia, Filipinna, Australien.

SPEAKER_04 3:55

Men det är där bottler där och förbundt med mycket hemlighetskremor i fortsätta. Det får sen svart sirup för den produceras bara i USA.

SPEAKER_03 4:07

Den produceras i USA men den produceras i Irland. För det europeiska mark i vart fart. Så där är det något som sitter på uppskriften. Där sitter nog på uppskriften, helt vis. Som du spurte Anik. Kåksystem består av CocaCola Company, som är i märk van. Det är den hemliga uppskriften till cirupen och det andra produkten coca kolla här i påföljen sen. Och så har vi botlan som producer som inspirerar på rocker.

SPEAKER_05 4:39

Och rättigheter och den typen.

SPEAKER_04 4:43

Och du ser det hundra där 1965, folk drak i norge för det.

SPEAKER_03 4:50

Det är den förstår sålt i Norge. Det är en ganska tidlig rejsen där historien till Co-Kolak-kompurden som startade i 1986.

SPEAKER_04 5:02

Du tog trädvar.

SPEAKER_05 5:11

Framtidag så är det mest rejse Västår till. Nu fick vi någon tillbaka.

SPEAKER_04 5:20

Vi har snakt om att alla. Vi känner Kola och vi känner Kola Light och sånt. Men det finns ju ettho andra märk i den portafögen. Du var lite inne på det.

SPEAKER_03 5:33

I Coca-Cola systemet så finns ju hundratals starke märkvarer. Och så har vi nog någon. Det allra största och det mest känte som vi säljer och producerar i Norge. Så vi är lite mark och har en ganska sån koncentration runt det viktigaste produkten. Du får hjälp med Susanner att vi får den använda och marakola och kola så här största brusegmentet. Så har vi Flavor som vi kallar det som är sparit och fanta. Och så har vi den särnorska varianten Erg. Som man känner i Norge men inga andra marker. Men den är känpiktig för oss. Den selgott att det är ett betydligt volym. Vad mer ska vi bringe in Susannet kosta kaffe. Kosta kaffe. Vi har en stor kaffeverandör, så kopplar kompanny köpte kosta kaffe för några sexo årsid. Norge här är faktiskt det market som säljer mest kaff i folk till störsnår. Och så har vi bonacva. Telmark var bonacva som är vår van produkt.

SPEAKER_00 6:33

Pary och fjus.

SPEAKER_03 6:35

Ja, pary och fjus.

SPEAKER_00 6:36

Sports rikka och gistare.

SPEAKER_05 6:38

Så detta är en produkt bort som har utvecklats över tid och lite trender och den utan.

SPEAKER_03 6:44

Den utvecklar sig hela tiden och det är så förlig det superviktigt att vi är på det här i folk till smaker. Med socker, utan socker. Produkter utan socker som smaker lite gott som är med. Det är en helt avgörande. Uveckling i förhåll till det med folkhälse.

SPEAKER_05 7:01

Där har det varit en utveckling med sig. Gambledagen och jag vet inte vem som hade tabben. Det var det. Det var liksom den var den första, liksom sockerfri koran. Det var Örig moven. Sockerfri kolla har utvecklats positivt så länge.

SPEAKER_00 7:24

Täcke längre sinkut mark. Den lövde gott framtid.

SPEAKER_03 7:29

Det är gällig stantig fans. Det skulle jag. Det är ett 90 talibare.

SPEAKER_00 7:37

Det sa ju design. Jag har fått 80-fibran.

SPEAKER_03 7:46

Det är bara.

SPEAKER_05 7:54

Det är en grund till att det möte är in i gift och jobbat med värt och så tänker jag så folk, liksom kanske kockat kolla och tapp och distribuer brus. Alltså det här är transport och den typen. Men det kanske gick det mest. Så miljöödläggning produktion med likväl.

SPEAKER_00 8:16

Nej, vi har ju brus är ju van. Vill man säger lokalt så i närhet har vi gjort i nostri utfördring med vann sammanhängigt med många andra marker. Men vann är väl kanske det där vi fokuserar mest på som sällskap globalt. Så det har varit ett kämpfokus är väldigt viktigt. Men vi har ju en historia runt bärgkraftsplan och hur vi jobbar med bärgkraft som är introducerat.

SPEAKER_03 8:44

Det där är ju att det uppfattar att vi kanske kanske har stora avtryck men det är åtenbart med det antal enheter vi säljer ut i market varje eles dag globalt. Tänk på en balagen. Som ska produceras, som ska samlas in, som ska resirkuleras. Så har du en kämputförding vann Susan har varit inne på. Så följer energibruket var. Hela detnår. Vi har ett stort ansvar och ett stort avtryck som vi måter det och som vi har varit väldigt brist länge. Som Susanne sa i 2010 så kom vi upp med en helt ny värktsplan. Vi kallat en handlingsplan för världkraft. Det var väldigt målrättigt i förhåll till vad vi skulle levera på. Baserat på en svärv stakeholder eller en intressant analyser som vi gjorde i Europa för att förstå vad det är som förväntningen till oss som sälskap gitt i det avtrycken vi har. Och fram så har vi varit på en otrolig spännande och viktig rajse i förhåll till att driva utvecklingen och vara väldigt tydligt på vad vi önskar att vad vi är mot ansvarig för och var vi ska utveckla nya lösningar som gör att vi kommer i mål med de ambitioner vi har riktigt.

SPEAKER_05 10:04

Och så är det kanske lite Susanne var inne på det. I Norge så kanske det är van. Det bruket van det största miljöproblemet för vi har som är van. Men i andra land så är det den största utfördingen. Några lagen som bergraftsplan på europeisk nivå. Väktlägger du olika tyk i olika landar för det landar för säljer eller hur man tänker det här. Tar du det helt med på lokala tilltak i Norge?

SPEAKER_00 10:36

Vi är och globalt så är strategin att tillpasset bredda markeder vi operar. Så ofenbart vill vi att vandvare ett väldigt viktigt område i vår värgtsplan. Men vi jobbar också lokalt med det som är våra viktigsta avtryck i den lokala marknaden vi operar i. För i alla markeder vi är har vi lokal produktion, lokala kontorer. Därför har vi alla lämna med i strategiprocessen så att vi sikrer att den avrördade strategin täcker av allt det som är viktigt i det förskärliga markederna.

SPEAKER_04 11:09

Det är bara lite att det var. Vi har väldigt uppdat av vand. Vad konkret betyder? Du ser att det är något van i norge. Vad gör du inte kring där vad är det maggå där för att det icke ska slössbödare det för att jag antar att det är det som är mål här.

SPEAKER_00 11:28

Ja, vi har väldigt konkreta kopior på både vår med vann vi brukar per producerat lite ricka. Så det är ett målåtal som vi följer på året idag i vatmarket. Och det är uppnå en benchmark man ska hålla sig under vi jobbar kontinuerligt med att sikra att vi brukar så lite vann som möjligt. Så det är den enasidan av vardikden. Och så jobbar vi väldigt tätt med stora aktörer runt med och ger tillbaka vannben vi tar. Och det går ju både på biodiversity och natur. Liksom vårt du sikrar i vanskildna, håller kvaliteten och blir regenativa. Så det är kanske det viktigaste område är partnskap med aktörer som sicker i vanskilna vi är i närheten av vad bruk.

SPEAKER_04 12:13

Ja, och söger rätt och sätt för att gick i det går tomma.

SPEAKER_00 12:17

Ja, och så har vi ett eget måltal på det också. Så vi ser att vi ska alltid väre på 100% av det ska vara 100% eller 100% alla vad vi tar, ska alltid bakföras på en och något.

SPEAKER_04 12:29

Och det nästa är en balacha. Du nett det. Och där har det ju varit en diskussion ganska länge. Vi har ju löst pompproblemet nuga. Vi samlade in det mesta av det. Dära vi går.

SPEAKER_03 12:46

Det är gå, där vi är världsmäst. Det ligger ju DNA. Vi har haft det så länge att folk är ponder. Särligt det du har hemet i hushållningen. Så har det fortsatt lycka vika helt imal när vi samlar det. Vi har en insamlingsrad på ett av 93 procent både på plast och box. Så det är fortsatt 140 miljoner flasker och boxer som är icke förtakig. Det har i natur, men det hamnar det suppra och där blir det bränt. Vi hade in i plansystemet där kan vi resirkulera material och bruk det om igen. Det är dit vi önskar. Det är alltså väldigt tydligt mål i den plangen att vi ska samla det mest möjlighet så ska vi genbruga mest möjligt av det materialet. Så cirkulär ekonomi på en ballage har vi kommit väldigt långt till Norge.

SPEAKER_05 13:36

Det är en diskussion som har varit höjt uppe på den politiska agendarna. För det systemet har man uke i Europa. Där har man väl haft ett problem med att en ballagen försvinner i köplaret i naturen och blir rigen samlet i längre.

SPEAKER_03 13:53

It på samma nivå som i Norge. Man har andra lösningar. Så man har frivil i en samlingslösning, också som vi har på glas och papper och man sorterar. Jag ser att det kommer in på ett visst nivå. Men alla analyser visar att ett gott, välfunerande plantsystem är det som ska tillföra och virkligt få samlet ensammans och du har ett incentiv för att levera tillbaka det material. Så vi har ju jobbet baserat på det erfarenhet vi har både i Norge och Sverige, framför med Danmark har långt fram. Norritna är state of art. Andra marker kommer till Norrän för att lära. Och vi är väldigt aktivt för att få det till i de andra marken när vi är. Så vi är nå en frontrunner i förhopp till att få det till. Några England och Skottland kommit lant och implementerat detta andra marker också på väg.

SPEAKER_05 14:39

Det här är det långt som kopierar plantensystemet och sett.

SPEAKER_03 14:42

Ja, det är det så här, så vi har komplex modell och inför det i stora marker. Där är många aktörer om bajna. Det är många som vill ha tak och materialet. Det är olika syn på vad du ska samla in vad den ska sortera och allt det där. Men alla känner att det är vägen och gå, så man bara tar den tiden till fruk för att få kommit.

SPEAKER_05 15:02

Så många kanske också standardiserar en ballag eller för det är olika typ. Nu det rester i Europa, så är det olika typ av en ballage som du finner i brusand och driker var i.

SPEAKER_03 15:13

Det är ganska standardiserat i förhålltic som är som plast som vi brukar. Det är den bästa. Eller en plast man brukar för matsikkerhet och andra kvalitetsparameter. Och aluminium och aluminium. Det är möjligt att ha du glas för att nerket.

SPEAKER_00 15:30

Vi har ju bara ett gott exempel här. Det är färgget plast versus klar plast. För där har vi ett case och vi valkte ganska tidligt och Sprite var på grön flaska. Det var ju en skiklig sån märkevara genskap. Och där tog sällskapet valk ganska tidligt. Och ändret de på flaskorna till klara flaskor. För det är vi vet att det är mer lättare att det cirkulera och brukar på nytten. Och det är ju lättare att göra det med känt märkvary. För vi var sikre på att få brukarna vad vill känna en produkt. Men fortsätten är risiko när du har den grundförgenås startknyttet mot Markvarn.

SPEAKER_05 16:09

Det är intressant.

SPEAKER_04 16:12

Pastflasken, det blir icke-vask du brukningen.

SPEAKER_03 16:17

Den avgången i 2012-2010 där tog vi det första steget i Norge. Där investerade vi 100 miljoner dollar i lörskog. På fabriken där det gick av det som vi kallar för vaskerflasken. Våret sorteret, samlit in vaskigt och jämbrukte 67 gånger för det blev kastet. Då gick vi av genvinningsteknologi som gör att det blir flasken samlit in, men så blev det haket upp och smälte dem till små preformer, små det som reagensrör. Så får vi det tillbaka och så brås vi upp i produktion här i Norge för vi fyller dem. Så det var en helt ny teknologi. Det kom det på en extra avgift som ligger i den grun avgiften på en ballaget. Det var en liten böj av att jag gjorde, så gjorde alla det andra också. Det är så att vi fick en disadvantage på grund av det.

SPEAKER_04 17:09

Du nämnde du Susan. Energibruk. Det är alltså hövet på listan. Jag är fortsatt att jag uppdat av konkret tilltak. Strategiplanen i Vikriche. Jag stätte kommer en konkret ändringet låstet. Vad har du gjort här?

SPEAKER_00 17:30

Nej, väldigt jag ju ett fokus på förnybar energi. Så det är uppnåt i Norge, har ju haft det länge, väldigt tillgängligt. Nu vi har fått Filippina australia. Väldigt andra typer som är på laget så har detta varit ett kämpet fokus. Det är och sikrar vi vet att varför för ett år sidna, så du plugget samma kölöskapet in i Norge och Eusrale så att vi 70 gånger höre energiforbruk i Australien i Norge. Så det är ganska avhänga av vilken typ av ström man är.

SPEAKER_04 17:59

Men vi har ju som är vankraft i Australia.

SPEAKER_00 18:02

Nej, jag tror vi ligger relativt gott an i förallet. Vi har en annan struktur så det jobbar vi som sälskapar som är och på vilka vi kan. I tillägg så jobbar vi hela tiden med det och sikker den mest möjliga energieffektiv produktion. Så alla län har sina produktionsanlägg och vi har jobbar med alla de tilltackningar vi kan göra. Vi har en väldigt automatiserad där många folk på linjerna där vad vi jobbar. Och vi ser kontinuerliga på ordinar vi kan reducera energiforbruken vi har i produktionsanläggningen. Och el bild.

SPEAKER_04 18:37

Men betyder det att det bygger för exempel solcellanlägg på de anläggna där du producerar?

SPEAKER_00 18:42

Det har vi någon städer i Norgarna, men det är på lista för det att där är taket som mycket av hållt. Men ja, solcälla är en av flera tilltag som blir den stärk. Vi jobbar som en vårdmann, brukar det vi kallar wastewater, alltså avfallsvan. Och får ta energi ut alltså bygt allt det som är avfall också och får de resurserna vi kan av detta för att skapa energi.

SPEAKER_03 19:08

Att exempel i få till det med energibesparelsen där handlar det om kör. Vård produkter är bäst kallda. Så vi har väldigt många körskap runt omkring i uttalingen. Där kan du brukar olik teknologi och vi brukar den bästa teknologien som har reducerat avtrycket från alla körskapen till ett minimum. Så har det i förhåll till den plan vår. Så har vi operation var, fabriken var, energiforbruket vart ute i sister ledet, transport, alltid har vi kommit väldigt långt på i Norge. Så har vi nästan löst det. Vi har nästan kabonneutral produktion. Så där vi tillbaka till en ballagen. Där har vi den största potential i förhåll till den rejsen vidare i Norge. Och sen så skiljer det att vi får olika marknet. Så får vi till det ingredienst. Det tar också lite kräver också ett visst avtryck.

SPEAKER_04 20:10

Båda lärte i några amerikansk produkt. Är det något som kommer ut för Hovad, alltså som. Är Coca-Cola company väldigt uppdata detta.

SPEAKER_03 20:26

Ja, det är det. Så detta igen så är det koppsystem som angriper detta här. Så vi som sällskapsfögli ha vår plan i våra ambitioner och vår vilksstyring nytt till detta här. Men Coca-Cola Company har något änliga ansvaret. Det är Coca-Cola omdöme som står på spil.

SPEAKER_05 20:46

Stället ska fortsätt och få låta bottle. Kolan år i det är det så. Vi har något förväntningar på verkrat.

SPEAKER_03 20:56

Exakt så är det så för vi har et samarbet i det koxystem. De har ansvar för sin del av värding och så har vi som bottler ansvar för allt som handlar om produktion, transport, en ballage, vanförbruk, alltid. Det ligger på bottlers. Men det är klart att Kokaka har väldigt tydlig parametre för vad vi ska uppnås som en del av värdekedet i kokakola systemet.

SPEAKER_05 21:26

Söker om. Börn för talat att det var en av det första, bland första som var med i shift nätverk. För det fungerar. Det är det här kämpestort system. Han har massivissa resurser, men hävdade på shift för att möta andra näringslivsbedrifter. För att fokusera på detta. Vad får man än för det här med den hos.

SPEAKER_06 21:56

Om jag ska gå utan att vi får den här.

SPEAKER_03 22:01

Vi lever i ett samspel i Sattfunet. Så jag tänker att det är toväis ena är att förstå vilka förväntningar som ligger till oss som sällskap. Vur ska vi bidra? Hur kan vi bruka våra resurser och kunskap och vår insikt till att vara med på driva utvecklingen. Anda gånger så tränger vi kanske att få hjälp och saker med riktigt mänskern för att tydliga de utfördering vi ser i förallet i den rejsen vi är på. Vi brukte lite over 10% plantbaserat plast. Den blir ramen av den grunavgiften som vi hade. Vi prövde att få gjort dem det till en sån här intensiva gift för vi kunde incentera gift, hur vi kunde få payback för att vi investeret i ny teknologi. Där tänkte vi att jobba med Cero och Shift, en typ av organisationer som kan vara med på dörna för att se att detta är vikti steg på rajst mot en mer klimavänlig produktion.

SPEAKER_05 23:03

Och så är det väl andra typer av brifter som där kan lära av oss. Det blir ett möteplass och möter likne som kanske driver med att samma business som det är det, men som man kan få erfäring för det.

SPEAKER_03 23:17

Definitivt. Susanne, du sitter i ett olikätverk nytt till Varje kraft. Var gina det.

SPEAKER_00 23:25

Jag är väldigt nyttig och diskuterar på tvärs branscher, också i samma branscher, men också det att förstå det utförding man står omför och många för säljer mater att löst det på. Jag följer man på massor igen både för att dela och få inspel på vår dagan vi jobber, men också det att lära andra. Jag tror det där med att värme, som jag har varit med Shift för att start och investeringen, som kallas långsiktig partnerskap. Av tid har väldigt stor värd för då blir man gott känd. Du blir riksam med de andra medlemmarna som får möjligheten att knitta partnerskap och nätverk på en annan matta. Som vi var inne på som sälskap så var vi oss en av de tio första sällskaperna som får priktade oss till detta science-based targets eller vetenskapsbaserat mål. Så nu har blivit mycket mer känt. Men det är också en race vi var med på där. Och hade varenda av de tio första, som hade godkänt mål av Science-Targets.

SPEAKER_03 24:18

Det var globalt.

SPEAKER_00 24:19

Det var globalt. Och det är vi fortsatt. Och, för exempel Felippine blir med sant gång på gang så har vi delat våra nya planer med det nya marknaden. För då får det godkänt att det är med jobb, men du får också väldigt mycket värdi när det tredje parts-godkänning och den nätverka.

SPEAKER_04 24:35

Vår annan ser du på Susanna. Det som föregår i EU. Det var ett volsomt sånt reguleringsiv. Det var en lång period om man har diskuterat mer rapportering. Väldigt viktig taxonomi och det är gorg med trebok och kortlå sig. Och så virker det som ett drag i lätta rapporterna som handlar om produktivitetssökning i Europa och så att man på många måter har tagit. Någon menar att man har tatt den ambitionnivå. Eller att man är den alternativa kanske mosumer och förklaringen är att man ser vi också att ha rapportering där det är faktiskt resultaten som Telling. Vad är din tak på det du ser där ute?

SPEAKER_00 25:23

Jag tror vi som system är alltså riktigt. Vi har väldigt positiva oss till att det blir tagik på det EU-nivå för exempel, och att det är mål, alltså mål att rapportera på som blir likt för alla. Men det kräver ett system till närming och vi också är klarar att vi har en styrka i av världens stöd som sällskap är. Jag tror det ger har gitt mening på ett par punkter att det blir ett föränkling. För det är när du ändrar med och nästan brukar alltid på rapportering så får du titl och faktiskt göra det. Och da är det poängen med rapporteringen, vilket du faktiskt gör något.

SPEAKER_05 25:58

Finna en fin balans på detta. Det tror jag finna är i det. Men lite i förläggen av det, Tom tar det och jag snabbt här med Björn om det för alltid pröver få en positiv vibda. Men Donald Trump mäljer i USA av Parisavtalen. Alltså följer en politisk diskussion, skrima miljö. Spursbåller som en stäng på den politiska agendan. Det är krig, det är andra ting som sikkerhetspolitik som prioriteres och. Och sen spursmålen blir näringslivet påverk av det. Eller kommer detta lokomativ var det till rullet på och är liksom. Är det andra bara det egen kristöj och att det är den kommersiella intressen och nyttervärden och tänker klima kommer till att avvinna detta i nu långrön?

SPEAKER_03 27:02

Vi får en del spursmål om det. Har den tillärmingen som den amerikanska presidenten har uttryckt i förråll till har det påvikit oss. Det svaret nej. Vi står väldigt fast och väldigt tydliga i den position vi har med i ambitioner. Vi har snagit lite om det att vi har gjort någon justering för den värkrotsplan som vi startat på i 2007. Den har vi tillpassat och justerat i förlå till den globala situation vi är i. Men ambitioner är lika höga. Vi står fast med det pilar vi har definierat och vi rapporterar och följer upp på samma mått som vi har gjort hela vargen. Så det är lokomtivet kör. Du spur att Tom är folk till kocka och kompan är med på det. Lelsen var med på det. Vi har en väldigt starkt stött för att styre och ledskällskap i folk i vordan vi ska driva detta här. Och så utför det oss. Vår kan vi få mer värdi ut det. Det är tillräckligt att vi måste hantera omdömetrisikon, vi monterar krimaisikon och där kan vi också skapa värdi sam med kundervårare. Så det är det nästa steg och då klarar vi att jobbar samma med våra kunder i för till att skapa ögbihet runt det och ta värkfältare valg i världagen för att git vi må och vår få brukar kontakt är essentiell i detta. Då kan vi bruka styrka i märkvaren till att faktiskt få våra förbrukare till att se att jag tar detta valget för jag vet att det är med på klimarisen.

SPEAKER_04 28:39

Intressant. Björn, vi målstaren har sitt här nu och varterat stille ganska länge. Du måste du har fått helt exemplariskt. Du måste få ett ord mer lagen. Först på sång, har du andra Linne verksamheter i nätverket. Någsenbrus där?

SPEAKER_02 28:58

Ja, alltså vi har ju Lingna. Tänka på Norgesgruppen, Tin och Nurar och samma bransche. Och det jobbar också samman. Vi har ju toppledgruppar inför Ulikft. Vi är ett som heter Matorlandbruk och där jobbar CocaColla och de andra aktörerna samman. På lite olika områden. Men inte minst en Ballasia har varit ett av de områdena som PR har varit sånt i vårt nätverk.

SPEAKER_04 29:37

Ja, man fortsättan vi du också med hört nu.

SPEAKER_02 29:42

Nej, jag tänkte på någonting fascinerad av det arbetet som Coca Kola Euro Pacific Partners. Gör det sådan, du nämnti och det är sciensbestadet. Alltså här har satt sig ganska ambitiösa mål mot huet hade vi i förstogan. Och jag tror här idag så vet att ni är helt god önskar allem. Och det är så omledelse. Du sattar dig mål som är så höja att du måste skapa innovation för och det. Du måste göra det med samarbet i kärdan. Du måste stola på att du gör innovation undervis. Det är ju mål som utgångspunkten var satt i 200. En del av det som är gjort är också att sätta upp en sån venturarm. Alltså glan kan sälskapet investar i uppstadssälskaper. Som skaffar kunskap och insikt till att lösa dess utforming. Det är bara som ett sånt ledelsesperspektiv. Någon så lärar vi speciellt här i några att mål när vi satt att ska vara smarta. Så det är nästan som att du är. Du är nästan helt sikker på nåd när du sattar det upp.

SPEAKER_05 31:05

Jag är rädd för att bli hängt upp till spottas för du kan måla med.

SPEAKER_02 31:09

A många norska lärare har kommit upp i organisationen för det är ett flinker till att satt mål som det har riktigt. Nu är vi ju inne en helt annan tidsala, både teknologisk och på andra mål. Så jag syns det där fall, det var inspirerande att se på den här satt mål som åpenbart trängar ny teknologi, åpenbart trängar ny innovation. Openbart trängar, samarbetar hela vadikan för att det ska gå. Så vet du om du vill se det här.

SPEAKER_03 31:43

Jo, det vill jag absolut göra saker måssom det här. Jag tänkte: jag tror det är fint att du bringer upp det här med Venture, CCP Venture som vi kallar det som är en egen enhet som är helt gina på jakt efter ny teknologi och ny lösningar som kan vara med på och dra oss riktigt vidare in i framtiden. Så det är ganska sån tuffe insag som görs där i förhåll till varan kan vi lag korker till faskunnivå och ta ut, se och to av atmosfären. Vår kan vi lag socker, se och så. Det blir på det nivå och den typen cejser investerar vi och jag vet Susan om du kan kommentera lite på det.

SPEAKER_00 32:26

Jag är ju kallar den lokal kontaktperson för CP Venture, som är en liten enn. Det är 3-4 personer, som tror vi är investerade i at sälskaper. Glalt. Där är vi invester kunn i sälskaper som visst och lyckes kan ha väldigt stor impakt på vår reso till att nå det mål vi har satt. När vi sätter det målne vi har i 2030 och 2040 så har vi också en bottom-up beräjning av vilka gappar vi har. Vencer är ju en viktig del sälskapen i stärker är en viktig del av den resen. Men det äger nog vi kan ta för gitt alla. Vi vet att många kommer riktigt att nå det har satt på särsomal. Men visst lyckes är att det kommer att ha en massiv effekt på vår resemot. Enna har vi också norska sälskaper med. Det har vi jobbat lite med. Vi önskar att få lite fler på band där. Men vi ser att vi har, jag tänker ett annat gott exempel är ett selskap som heter Avalos som jobbar med. Borda när du kan dyrka sockerplantager. Med helt naturligt, men börjar vi att bruka Aiet och få en mer har för åker slett. Som tåller mer, mer törka mindre van ut något kunstig tillsättning. Men naturlig med hjälp av teknologi. Det blir testade störralna. Det är nog som kan soker. Det har ett höjt avtryck och en viktig ingredens för oss. Så det har vi haft en kända effekta. Så det här typer samarbete i innovation. Och industriar i innovation är helt avgörna. Så det är selskapna, stora organisationer har mycket det systemet satt och testet som verkligen skapar impakt all det. Så vi samarbet väldigt tätt med sälskapna därför det är så många. Och vi sitter i styrande sitter i styrat i alla sälskaperna.

SPEAKER_03 34:24

Vi har haft dialog med enkelta selskaper som har prövd som är att hjulpet in för att pitchlösning och så träffy akurat på det vi önskar. Men vi är i den dialogen och önskar och så bara tar kontakt. Men vi har ju haft norsker relevanta problemstäng i förhållet till detta med resirkulering av av plastplantat för att få sikre tillförs av högkvalitetspett. Så är kemisk resirkulering i tillräckligt till mekanisk resirkulering som det brukar idag. Så det är en del av framtiden. Där har vi oss investerat i sällskaper som jobbar nåt med det för att finna den riktiga mixen och du kan ta resirkelplast, bryter den ned och så bygger du upp en till pett som vi kan bruka i vår produktion. Så det är definitivt relevant för och så får det lilla Norge.

SPEAKER_04 35:09

Vi har gåen en förlingning, Janik. Jag sitter här. Jag har en historie ihop. Jag tar den historien som är relevant av detta. För en gång i mitt föregående liv så skrev jag, vi hade en aktionportaför i min publikation. Och där fullte vi tio mest känta markvärn i hälden. Och CocaCola var en och. Och så saven en sak om CocaCola kompanier. Och där var en diskussion om kunde coca colla och också vidare. Det var på 90-talen. Så var det intervju med honesterna i CO i Cookolia-komponen och så sa finan spår han kan det enkligt också vidare. Och så saad det still call it a coffee break. Ja, det som.

SPEAKER_03 36:04

Du får bäggen länge så oss.

SPEAKER_05 36:09

Super, tu snack till Pero och Susanna. Kåkola europacific. Partners. Och till Börn är här som har tagit in precis till oss.

SPEAKER_04 36:25

Tu snack också till vår eminent producent Turmod Böcker som lager god ute. Ta gärna kontakt med oss och lösn vid detta vi som syns det är intresant så ska Jann Erika kom tillbaka och möter fler intresona gäster Kartal. Vi tar gärna emot tips.

SPEAKER_05 36:45

Ist det är nog eller gärna vill skitera. Det är vi. Vi hörs. Vi hörs.