Finanslunsj

Slik bevarer vi velferdsstaten

Season 3 Episode 13

Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.

0:00 | 42:20

Hvordan sikrer vi inntekter til velferdsstaten også de neste 30 årene?

Ulrik Hallén Øen fra næringspolitisk avdeling i DNB, og forfatter av rapporten "Vekstlandet Norge 2026", forteller oss hva som skal til.

Ti konkrete næringer der Norge har særlige fortrinn, to strategiske forutsetninger som må på plass, og seks konkrete tiltak for økt omstillingstempo. 

Med andre ord: I denne episoden får du oppskriften på en sunn, norsk økonomi.


SPEAKER_03

Villkommen till gav av Finance Lunch med fona och stay. Tom, i dag har vi en spännande gäst i studio och vi ska snacka om vad som ska till för att få högt växt och ök intexa.

SPEAKER_02

Det är en slags Financeslunch redden morsk ekonomi av 25.

SPEAKER_03

Det är tror jag blog. Det är riktigt och vi har fått en studio Ulrik Hallén ön för det är. Och bakgrundfällighet. Du jobb är det daglig närlig avdeling, men du har varit hådfat bak en ganska intressant rapport. Det är ide lagde och laner lite tidigare som heter Växbland norge 2026. Och analyser och råd med på vägen till vår klara den. Overgången som vi har snappat allt för länge om i norge. Men som det kanske prövår att brir lite mer på konkret handling.

SPEAKER_01

Det stämmer jag tusen tack för att vi kommer. Det är hyggelig att rapporten virker logiskt det som står där. Detta problem ser vi har sort om länge och perspektiv medligen har jag trockt åt detta här på en god måte i flera år. Jag har en väldigt god rapport om det.

SPEAKER_03

Kort och allt, oljäntäkna kommer till att falla. Vi blir fredens som utgift när kommer att öka ordnå ska vi klöra att balansera detta.

SPEAKER_01

Kort och intäkten på sikt vill falla. Ugiften öker. Vad gör vi med detta finansieringsgapet. Och i tillräckligt så är det skikat en del av förutsättningen när man tränger en ekonomi för öka i intäkten och skaffar växta på sikt, det står ju heller riktigt så väldigt gott till med i norske ekonomi och tänka särligt på produktivitetsväxten. Så många har troket också en av den stora strukturella utförningen för hela Europa, vilket minstrag i rapporten, men det är också nog vi står av för. Och så här så följer för att höjt nivå. Så vi ska svart mal heller. Men all den tid att vi står av för i strukturella utfördingen vi gör, och vi har ett vinn och så blir det hastligt och tar grepp.

SPEAKER_02

Med lärmanga som exempel som nå situation att det går i hövligbrad av arbetsledet. Och nu ätta på vilket oss 4,4% lönsökning. Det är krisförslag såna helt här. Det hänger ju lite som att vi fyllyde och bättre med midliga ådefonden, men det är också ett av problemen i nåsituation att vi är i färd man taker på 3% span i Olddefonden. Vi är kapitalister och vi kan bruka väldigt mycket pengar för vår föllenskapitalbassa. Men vi kan brukar så väldigt mycket mer pengar vart den står för den kapitalbasen.

SPEAKER_01

Det är bara kraft och så många har påpäckt så när man säger vad som sker i världen av den hökta volateriteten på grund av den geopoliska situationen, så kan ju plötsligt det få potentiellt halveris. Det kommer ganska kort tid och krymper handlingsrummet. Det är också en bärkkraftig mat och driver statsfinansen på sikt. Och så tror jag att väldigt många har ju kommit med god inspel till vad vi är fana utgifterna effektivisera i offentlig sektor. Och så väldigt många god diskussion om vi får fler i arbetet för då är väldigt många utanför arbetslivet. Det är väldigt viktigt. Men så är det detta här att få fram i nya växtmotorerna. Och där det vi önskat att träcker fram. För vi har ju ett väldigt omställningsdyktigt näringsliv. Vi har ett väldigt stabilt lån, vi har gott partsamarbet. Vi har väldigt många förutsättningar förr att omställa oss. Och då önskar du att illustrera detta med några konkreta exempel. Och så går vidare till att diskutera vad kan vi det ända bädag.

SPEAKER_03

Det har varit liksom du sa det för att startet Ulicat. Det är två ting du kan göra. För när du ser att du går in i daglig ekonomiska tiden, det är återkostnaderna och mer diskussion runt detta har ju varit vad är det offentlig sektor ska begränsa sig på. Men annot av säda på AI och säger. Har du nog möjligheter till att öka intäknaderna. Där har jag det i den här rapporten täkt på att Norge har ju ett väldigt gott utgångspunkt och stort potential i ök intäknadsare.

SPEAKER_01

För vi har någon näring i branscher som har ett stort potential ja vi får fan att vi har ju ett solligt utgångspunkt för att skapa en ny växt i innovativa produktiva näringarer som gör det trängigt för att pröva att göra det finanspolitiska handlingsrummet framåt. Och det ser växtmöjlighetn och utöma list på något som helst måta. Där man känner anspänn också. Det är väl mycket sånt att nå det alla de här som är det revolutionär, men jag tror heller poängar om att det sker väldigt mycket. Det är två grundkriterier först möjlighet. Det är att de har varit stort markedspotential internationalt. Så det har vi lagt mycket. Det var export. Det har vara export möjligheter.

SPEAKER_02

Att lägger enkelt man företag hälgen och tror att vi är redan försvåkt med.

SPEAKER_01

Det är viktigt att här snackar jag om det stora som kan dra lossa. Det är stora nya industri och teknologibedrifna. Det andra är att vi har någon fortin i norge idag att vi har god förutsättningar förr och lyckes i disenäringarna. Det har jag annan grundlag för det är tioväxmulheterna. Det visar sig ganska fort att vi snarker de väldigt många experter, både internt och externt, har läst förklig med materialet som ligger ut det. Det kristalliserar sig ganska tidligt när växtmulheter vad det är ett stort potential.

SPEAKER_03

Vilket är det. Nå några är kanske så liksom, som havbruk och den typen.

SPEAKER_01

Det var deltid en i top om att vi först så har vi samlat havnäringar utan Mågas. Där är kanske det mer upplock. Havbruk är en heltbar näring där stora rädda. Det är Luxim. Det är Luximar, eller i alla fall det där bygget på. Jag tror att det är viktig poäng för en följd snände för många vissa havnäringar att det blir bygget på råvarare. Unyttelse. Men så har du kommit en fantastisk leverandöring med teknologi runt. Och där tror jag att samman att vi ser på skönat så är du så följer matfiskproduktion i Norge, absolut fortsatt en växtmulhet, så främt man får bok med det biologiska utförningarna. Men den stora växtmulheten ligger ju i teknologin runt. Sälja mycket alldelem i världen som ska driva åt det ska driva det på lax, så är det ju fortsatt overför bara ett teknologi som ger exportmulheter. Och i alla andra möjligheter vi träffem så är det så väldigt maritim i industrin. Där är det grön och digitala lösningar. Det hänger ju ofta tätt samman. Men där har vi verkligen världens ledna miljöer och längre för att skapa växt. Och så har vi ju då valkt och träffäm i industrin till havien. Kom ju ut att tågas. Och karbonfangstolagring. Så för det är det många förutsättningar som ska komma på plats. Men vi har ett.

SPEAKER_03

Vi tårnar får vi det till så är det stort världsmörk som kommer klar äter spöret i lösningen.

SPEAKER_02

Det är så i den har väldigt mycket ganska godklarna grafer och tal i rapporten och där var huska i talnet. Men vi är nog på ett nivå var vi fånger och lager i typ 10 megaton SO. Det är väldigt laft. Och kravet till att nå vi må fange för att nå 1,20 grader mål. Det är alltså få bröffnet. Ja på tusentalet, det var sötte. Det var nog som står förskart. Det får täll om ett extremt potential här.

SPEAKER_01

Och så tror jag det bara att det viser teknologikompetensen vi har i Norge. Det är Tavs när sakten flera buddhna på landen där i havnäringen. Och så har vi en räcke näringare till lands. Alltså forskvar, forskvarsindustrin, den är ju ganska åpenbar. Men det ser ju väldigt mycket spännande att det så kallad duus-segmentar, alltså vad det här med den teknologi brift i. Du kan brukar teknologin till civile föremål eller till forsvarsmåg. Väldigt spännande. Romverksamhet. Troligt spännande möjligt som nästan väljer få snackrum.

SPEAKER_03

Ja, det är lite så. Vi har ju registrerat att det skites upp något i för eller skit någon för annan idag. Men man ser mycket på Norge som en sån romfärtsnation. Det förbinner det med USA och gamla SVU, och så vet vi att han är lån och muska och sånt driver. De ska ju skita på till sötnande och sånt lite.

SPEAKER_01

Du illustrerar två viktiga poängar. Det är en att det är en fällesnämn för alldeles i vextilheten är att det, alltså markspotentialet drivs av en eller fler av trä driver. Det är klima och energiomstillingen, digitala värdenskapen, digital omställning, och så är det den geopolitiska fragmenteringen. Nej, Europa tränger. Kanke är avvänga av USA, vi ska skyta på det till navigationsrat. Vi kan ju vara avvänge av amerikansk teknologi eller utskött. Det är nog det som driver milja det så, särligt på forsvar. Romviksamhet. Vi har också kritiska råmaterialer. Det är ju så väldins för att styrka sin strategiska länge. Sällbergingsstrategi. Det är lagen möjlig för dan norska industri. Några mer etablert än andra, men det tränet och alltså Romfart, romvirksomhets, forsvar och kritiskt ramater. Ana de viktigaste drivarna är just nog push för att klara det här.

SPEAKER_03

Och det använder om vi nat om mål på att lämna och invester i både direkt i forsvar och i infrastruktur.

SPEAKER_02

Och där är väl som du också har päckt på i rapporten att närgriget sitter på inför en del kritiska mineraler. Det är största förekomst i Europa eller något sånt.

SPEAKER_01

Ja, källa i grovtsmetaller så är det. Det har finst största förekomsten i Europa, en av det största i världen, det är fänsfälta, i eller mark. Så det är klart att akurat när du kommer till den. Vi är alla redan leverandör av några av de viktigaste kritiska råmaterialen i Europa, de största leverandörerna. Aluminium för exempel, siliciummetaller. Och så är det så mineralerna som ofta ligger till grund som vi tränger. Där har vi enorma förekomster. Men vi har också. Det är också utnyttet. Det är nogal politik som tre.

SPEAKER_03

Om det ska utvindas av ordan.

SPEAKER_01

Ja, och det går motsättning emot och göron. Men till sen och sist så är det ett stort bild här. Som är det spel. Det här är ju bara på lån.

SPEAKER_02

Men så är det lite mer. Hälsnäring där menar att vi också har en ganska stor utnyttja möjlig.

SPEAKER_01

Ja, det är särlig forskningen och datan som gör att vi har förutsättningar. Vi har ju en urbut systematisk insamling av hälsodata som är utan sidst stycken på världensbasis. Vi är ju en helt digital nation. Vi brukar väldigt mycket på forskning vi har väldigt god forskningsmiljö som jag förstår det inför särlig hälsa onkologi är en av dem och kristforskningen och så vidare. Och så handlar det om kommersialiseringen där. Och detta kommerseringen av forskningen är nog så många byr saker om något rätt. Så vis vi fart i det så vill det hjälpe på. Och anting in för hälsare rätt och sätt att ha vinner på detta med kapitalmangel. Kitalknapphet.

SPEAKER_03

Och så är vi också. Jag vet inte om det är riktigt observeret av man började registreret att det är sånt nå är patentering att vi är mycket och flink till. Och det kommer mycket färre patenter ut av norsk forskning än svensk och andra län.

SPEAKER_01

Ja, där nog spöna som är ändå med där nog om man väljer att bryta ut och patentera lagen bedrift, om det blir en slags licensiering som går till ett av stora etablera företag när det internationale. Men hälsa är absolut ett ställe. Vi har fortsatt potentiala. Och så tror jag i förlängelsen där så vill jag också träcka fram detta med teknologi. Det har vi sagt som är en växtmulhet. Lite sånt för oss att det får teknologi är på plats i alla andra växtmulhetna. Men det vi önskar att få för det är att vi kan också laga teknologibedrifter som icket springer ut av det, det är kanske rovarbaseret när det är tonga industrin. Vi får binna med norge dag av norska ekonomi. Och det har vi ju då trott för en fler case studier på. Sen tänkte det var en enkel mat att göra det på. Men egentligen det handlar ju om att vi har höjt utan och arbetsstyrka. Det är gott och varje norga så allt ligger till rätt. Det är ett digitalt samfund. I väldigt många sådana digital teknologi, vi så klarar det och lyckas i den norska marken och så har vi på något lyckas i det mest digitala santet.

SPEAKER_03

Vi kanske konkurrerar på antal mänskliga. Det lämnar med Kina. Vi kan konkurrera med vår mydel. Koster att ha folk ansatt. Men teknologi, kunskap, kompetenser, där ligger vi. Och teknologi och digitalisering, ligger vi långt framma.

SPEAKER_02

Ja, och så är det, detta kan kombineras med nu alls idag. Det har gjort en forskning på borför Nudisk land lyckas och gott. Settl det nu för oss och lyckes vi vara väldigt. Vi har utföring och problem och sen. Den tingen i Pek på dig, som är det viktigaste för norsk och svensk och dansk självstan är nett upp den ganska sån tungråd och mått som vi fast löning på. Och det är en höjd grad av fragföreningsmedlemskap som gör att höjt lönt blir hållt näd och laft plönt, det blir med lite upp. Det är väl lönsförsälj. Det gör att kompetens är ganska billig i Norge. Alltså höj kompetens är billigen relativt utan.

SPEAKER_01

Jag tror båda ex kompetens är billig och så här höjt arbetskostnivaldag så vi är ju vanligt med ställe i teknologi också. Sälv om det billigt, av det koster lika mer.

SPEAKER_02

En bransch del, den som kurslig branschen. Nej, rejslev, det har jag troks det om det.

SPEAKER_01

Ja, ju pras det för det. Det är gott, det är kanske varför lika romsaker att. Så tror jag det, det handlar ju om helst turisma. Men rejsliva snart om att ha naturligt för det. Det är kopplata en nytt sidos tycka. Vi är alltså väldigt god på den typ rajsliv som vux väldigt mycket internationalt som är upplevelsesbaserta, kanske lite mer Hajgen segmenter också. Båda utet det kulturupplevelser och naturupplevelser. Och särligt det med att vi är en fredlig öj i en särdelus rolig värld. Allt detta tal vi för att rästlysnäringen har en kämpväxtpotentiala, och så må vi då i varetaget komparativa 40 dag. Och det handlar om vår magenskama i lofot. Så vi ser ramponer i den naturen. Vi säljer så ligger.

SPEAKER_03

Ufning tror jag är att få turisterna till läggen med pengar när det är i närget kommer med bå bil har fylta av bilen i Sverige eller Danmark med mat för det kommer och så dupar egentligen börja, så bor det gratis, och så dupar egentligen bara köpa det här. Och så sticker det med.

SPEAKER_01

Båda och varit med sänge det hela året och ting vi kan jobba med. Men otroligt många fantastiska rejsmål och små rejsligsbedrifter runt omkring, som jag är riktigt att kan träcka internationalt publikum som betalar med. Det är ju med corona.

SPEAKER_02

Det där plast är utfattligt många fler tysker runt omkring. Väldigt många finstor som ingen har avtagit den om. Nej, helt annat. Men du träcker fram, laska på nästa punkt, du ser att det är to strategiska förutsättningar som må på plats för att det är tio näringen eller alla andra näringar, men det är tio på ska lyckas fram och er och nå det internationella marker.

SPEAKER_01

Det var vilket tårer. Det är bara en som har till för alla, och så är det en till som till för någon. Och den som har till för alla är finansnäringen eller kapital. Kapitalar är en rovar som är helt avgörande. Ska skapa en ny bedrift. Ska lära en ny bedrift, den ska vaxa, och det ska utveckling. V som helst. Så vi är ju helt avvängligt av ett dypt och kapitalmarket och en välfunerade finansnäring. Och en hel vardikedda båden kapitalmarken.

SPEAKER_03

Grundliga kapital till lånfinansiering.

SPEAKER_01

Ja, och det kommer cirkelet tillbaka till vi riktigt tänker i den original privata kapital. Som vi ofta är att ta den här risikon, få fram den nya spännande teknologin och selekterar vad som något har livet rätt och mycket. Så det är vi helt avvända, och den är också viktig för att få den utlandskler med utlandskap. För det är väl ju ofta och då snakker vi och snakker vi till att det falls något därna prekarter kommer vi seker tillbaka till. Gent har vi väldigt välfunade kapitalmärket nu, alltså nordiska norska obligationsverket i världens klasset. Det kommer att sälska för elva världen för att notera det här. Banken och det här relativt sett väldigt grögstryktigt digitala, kostnadseffektiva och så vidare. Vi har stärka förvaltningsmiljö i några gås. Så där är det särligen privat i risiko kapital. Vi är helt avvängliag. Och visst du ska supplera med utlandskapital så vill det gärna ofta se ett lokalt agerskap.

SPEAKER_03

Det är internationella investet i Norskinvestor när gidder att ta risiko på att investera i ett lite växelskap så är det väl grund i det och då håller jag med.

SPEAKER_01

Det kan jag tänka sig där för så tänker jag att vi där kanske. Vist du ska ha kontroll på för exempel lokala abötingelse eller lokala politisk riskektion eller bara hjälper att ha med en lokal partner och se minst för att finna det godsnå där. Som en vansklig jobb och det handlar också om likviditet och det att man vill ut så hjälper det dyre kvarmäket. Det går att få sakta.

SPEAKER_02

Ja, mas man jo. Detta mas man ju väldigt om. Det är sicket man så mycket här sen nu får man peka på den privata kapital. Väldigt mycket privata kapital med det AI och förlata 1 i pensionshöjningar som ju har något krav att så att det kan bara kosta pengar rätt höje risiko projektet. För det är ändå så att du kostar pengarn så lyckas det. Och det vet du alltid. Och så är det så är det bankerna kräver sikrät för lånet. Och det kan du grönarna närvända stillemät att du har en så att det är haj. Och så är det också så sparing i nöge Örbynet med lite röst over tid och langsiket och sånt. Så det månglar väl den där kompetensen också om väts det och hanterar höjd av risikot det ha miljöer som är storen och till att det kan ta många projekt i absolut, det tror jag.

SPEAKER_01

Och generellt så är det ju kapitaläker bara kapital som du är en på där riktigt för att få säljer ting. Det är också lik att det är många teknologibedriftna som ska känpla det. Det ska kanske ka bankfinsiering. Det kan mycket få det och det ska hälvrika ha det vis. Och där man vi ha andra typer av kapital, och där kommer privat risk och kapital. Och så tror jag, som du ser att det är nog en del kultur och kompetens här. Exempel så vet vi att på nudiska navbudet sparar mer i värdipapilder, alltså axer obligationer och fon. Och det är nog vi generellt tränger att göra mer av. Det handlar ju om väl enkelt god ekonomi. Vi står långsiktig sparings, och vilket minst som är pension. Där för att vi blir fler äldre att vi måste få mer pension. Men så handlar det om att få av den kapital till att gå till de mer risikabliga utaprojekten. Det är nog ett drag och EU har Pekt på vad i jobb med. Var får vi få löst denna kapital till det enorma samfallsinvesteringen vi tränger. Där finns många lösningar. Vi träcker fram exempel från både Sverige och Danmark och England. För att det har klart att laschgrupperingar. Vir man rätt och så kan klar det att få en viss värld aktör har en bittig liten handel av sin förkaltningskapal och staten match det som man har gjort i Danmark för exempel med dansk växtkap. Så kan det laga lösningar. Och så finns det också fonny fonsinvesteringar och fons, den och fonsbröcken har blivit stadig med personalisert i Norga och Nöden. Så att du slipper den koncentrationsrisken och plocka. Den tror jag att vi kommer att gå som en raket i ricke, för det här som ser där väl bästefall som går som raket är tivå.

SPEAKER_03

Så då kan man hänt in kapitalfrasdon som är av som mycket, som kanske har något tus lapp som jag kan investera i ett fond som går till det istället för jag kanske sitta och så mycket pengar att det liksom kan läka med pengar och investerar direkt i växtelskaper och sånt.

SPEAKER_01

Och så tror jag man ska liksom i imå och man ska vara bevis på att detta är höj risiko. Så jag tror det där nog som man vill ska paket er och säljer till alla och se att detta här kommer att känna tämmö pengar. Men att det är ett större rum för att kandidera privatkapital in i detta segmentet, det tror jag absolut.

SPEAKER_02

Och en av tingna som vi kanske ska diskutera nu på ett annat tillspångt är att när vi i normen får mer kapital med de hänna, så driver ju bara gasser och bolispriserna till varandra. Och det har vi nog håll på med sedan utetal eller något här omkring. Det handlar ju lite om skatterregler, det handlar om det handlar om boligbyggan. Den diskussionen är ganska stor för att frigöra den kapital. Det handlar riktigt bara om att jag ska ta midlen som ska på insskudskonton och ta större risk.

SPEAKER_01

Ja, det är riktigt. Det ena som vi har bynt med med Axespade konto är att göra det enkelt och günstig och investera i varje papir. Och så har man väl i andra land kommit längre i varslags aktiva klasser man kan ha i den auxespörkonton. Men det andra som du ser som vi också träcker för hem så förgrid i generella rammerbetingelsen här i Norgå, det handlar det om konkurrens sådiktig AIBE skattning i totalitet. Samlet med samlingbar i land. Det är klart att det är viktigt. Det handlar ju både om att fyra kapital till den och typ investering. Det handlar om att hindre kapitalflykt. Det handlar om att tillträcka sig talent som är otroligt viktig. Och så vidare. Det är en viktig del om det har kanske blivit ett väldig fokus på anting.

SPEAKER_03

Följmskatten men nästå. Jag åker, det har en hänsikt att folk med mer pengar i ett samfund. Det är det enste som liksom kan ta en risiko med pengar som manner. För jag säger för att de som har en god. Får realisera den idén, och det kan potentiellt bli fremtidens hygro eller evitor eller Spotify eller vad det ska vara.

SPEAKER_02

Jo mer pengar du bättre och lagre form. Det är fortsatt lätt. Men du har en förutsättning till, nämligen sagt om två förutsättning är kapital, tillgäng och så vidare. Men får nybara kraft.

SPEAKER_01

Tillgång på rimlig förnybara kraft färg. Det är ju klart att näglig förutsättning för möind. Det är också värt fortsät. Ike minsket i grund industriutveckling, att man kan producera ett ting med ett latt karbonatrick och sådana med den stabil rimlig kraft. Så jag tror det är liksom en gull vi bör på. Och det vi egentligen önskar bara och påpeka att vi bygger också ut nog mer. Så ni bara i kraft. Och har sett vi det på något sätt.

SPEAKER_03

Ja, saker som samfund kommer att bruka bara mer och mer kraft. Så vi ska elektrificera och äcker så energieffektiva. Historien av rukan och hydro och hela aluminiumsmetallindustrin och är byggt på att vi har kunnat bruka rent billig kraft. Och däremot att du kunnat vara världens lednilla och konkurrens riktig på världens märket.

SPEAKER_01

Och så är det en viktig näring i sag sig. Jag handlar ju också om få dengången, det handlar om sakspanningstid och att det är effektivt. Men till syna sist så vi tränger kraft för många din näringen och vi tror så rätt har vargå. Och som jag är som förbinner med hela den grönnershiftet. Kanske inte så många snacker om länge, men som jo pågår i det stille. Definitivt.

SPEAKER_02

Denna podcasten här i miljöpodkast en gång imorgon minum. Vi håller den fram och höjt överåt. Jag väljer mot.

SPEAKER_03

Hör det var ju olika bedrift och faktiskt grej. Det är dilemma där huska båda ett städa och så kommer en nabo på döra och vill ha universikskampanjer. För det är något som hade plankt att ha barnahag i gatan. Och var bekymra av all trafiken så säger man. Men barnaget kränger vi, så jag kommer i skriven nu på det. Jag vill ju att leva med den trafiken, för det är banaget god. Det är liksom för nybär energia också att vi gärna vill ha det, men ingen vill ha att i sin kommun eller i sitt område. Så här vi här sett knäcke och ägg för lagomlet.

SPEAKER_02

Ja, men det har jag uppläggt på Havin som framtidsnäring så det kan ju hända att vi klarar och puter någon fler vinnorler flytta ut i Havetland.

SPEAKER_01

Varför är det om det är näringen, då specificer det den gång här.

SPEAKER_02

Men du vidare och nu är vi av lite mer så konkret opskrift. Nu har vi varit igenom sykdomsbilder eller som vad som skrevs för det här. Vi har sagt om ti var näringen som har ett naturlig förutsättning för att kunna vaka. Och förutsättningar, men så finns det också nog konkret som får på plats för att allt detta ska ske. Och där peklar jag det på sex konkreta grepp.

SPEAKER_01

Så vi ta det för att det kan vi göra. Nummer 1. Det är att för en mer aktiva europapolitik. För att sikker lika konkurrensvillkor och markgan. Och det här är ju en bundblanke. EU är vår deciderat viktig störket. Ake helt export om det är söter procent eller vad det är av exportmort som var det. Och det är ju. Det är trodligt en är märkesavgan. Och det har ju igenom ös av talen. Men det som är intressant är ju att är ju nog färd med och ska vi se, i kriser och integrerar det och sätt det. Eller styrker samarbetade på olika områder. Och vi ser ju att flera de områden vill ju ha betydning för norsk närsliv så det handlar om att vära på i det initiativen, det har om det är på forsvar eller hälsole eller forskning sen, det kan bli viktigt. Och så är du kopplig till att vi är ju en partner här, vi är en part så vi må att göra vår del av det. Och det handlar ju också förligt om att ta en ta en det regel verket börja genomtalen. Så detta regelverksätter släppa, det är en viktig faktor, både för vår relation till EU, men också för att sikra att vi har egentligen de samma krås vill kårare spilreglerna som EU. För det var lite sån är särskiling regulatorisk i en världen som vi är nu. Det är riktigt en god ting. Var alla nabolagna och bara har de samma reglerna sera.

SPEAKER_02

Men så är någonting som är viktigt när vi saker om aktivik är så att det är laget regelverk i Europa som inte egentligen har tillpas åt nörget, för vi är på ett anständigt utvecklingslöpa. För exempel är vi mycket mer digitala än resten av Europa på snetta. Så plötsligt kommer det regler som kanske gör att vi blir tag år tillbaka. För att vi ika och varit här och snackat med dem och förtat om vi har löst på den måten och det är möjligt än det där snak. Och det är alltså en del av den aktiga europeket.

SPEAKER_01

Vi har mycket att komma med och proaktivitet tror vi vildem också. Och så har vi detta styrker tillgången på risikokapital. Och den har vi verkligen inne på, men vi tränger med risikokapital. Vill i snitt i fyra sista året så är väl vår andela riskokkapital. ABMP på en 3D-dela där i det andra i det skulmet. Så här har vi rätt och slätt ta grepp. Och då har vi varit inne på detta med konkurrensdikka AG-bögskattningen. Så håll det så mycket här om kultur och information, tror vi. Och så är det olika andra likmidl för att försöka styrka kapitalbasen där. Och allting vi träffa för den dag som egentligen kommer i numer det. Det är att mobilisera spara och pensionskapital. Det är växta om ständing. Even som vi var inne på så har man ju i andra lännit olika initiativer och måter för att för exempel mobilisera pensionskapital. Och det tänker att i väldigt mycket av den kapital. Som ofta är väldigt stor för att göra det väldigt meningsfullt bidrag i det nordiska ökosystemen. Så inpackna helt upropation blir med ta av riktigt.

SPEAKER_02

Och ett exempel på det som jag snakker med om i detta är Fripolisik. Det ligger 360 000 miljarder kronor i fripoliser som är död pensionskapital, men som får valt att som en garanter håll i den här, vilket är ett kraft och förvalter om att få ut det med väldigt löv risiko. Det är ett typiskt exempel där man når försöker att ta något grepp som gör att pengarna kan vara storting i sin visdomak att anbefala någon grepp. Det är ett exempel på kapital som kan aktiveras till lite mer risikabliga investeringar. Var det väldigt.

SPEAKER_01

Den kapitalen finns. Så att vi snacker om rikabel investeringar. Man må ju finna mater att göra på som att det är inför ansvarig förvaltning. För det är att det är pensionsbärna pengar. Det ska ska i gamblet. Då gör det på en skiklig mått där som ger bätre risk att ju ställa avkastning. Och så har vi detta med virkmedelapparat. Det är i debaten i Vinn kan man se. Men det handlar om för vår det här att få fram att man kan bruka det kanske smarta för att utlösa privatkap. Det är ena, alltså risiko avlastning i Trigfasa. Och det andra är att främma export. Så egentligen så är det väl budskap att säljom privatkapitalet i Tillfasa är inrätet för att ta risiko, så är det någon märkmsfall här och där. Varker skik att det alltid flyter privatkapalt till vilka som har livet rätt. Och det är egentligen där, vi tränger ett vikemidelapparat. Och så kan det nog brukas inrätt smart om är målrättet och där vi har några konkreta anbefallingar på. Men det är bara, det har en väldigt viktig roll att spela i detta ökosystemet för att skapa ny växt med rätter. Ike minst kanske in föritalintensiva.

SPEAKER_03

Du måste ett samspel där att man förstärker varandra.

SPEAKER_01

Och så är det det att utlösen privata kapital. Det kan ju vart fall hjälpa på att sikra den offentliga kapitalen som brukis. Bruks det nog som är levendyktig på sikt. Så det samspelar väldigt viktigt och ett gott samarbete där. Nummer fem. Öka investeringen i forskning och utveckling, eller vadiskapning som rätt i forskningen och utveckling som vi kallar det. Detta är bundplanen som följer för väldigt mycket av näringsutvecklingen i träng. Och så är det som vi var inne på till att vi har gå på ny forskning i Norge. Och så är det det med att kommersialisera. Så jag tror att det möjligt vi förslag på att länka forskningsmiljö med näringslivet.

SPEAKER_03

Men det gäller vad det möjligt investerar i forskning, så är väl det också en utförding till norsk näringsliver registrerat att det är ett problem att näringsliven Norge sätter av något grund till att vi brukar mindre på forskning i Norge än andra lånaren är att näringslivan är bär det tillbaka med investeringarna där stämmer, vi har väl en graf som viser näringslivets bidrag till forskning och utveckling.

SPEAKER_01

Anarda av BNP i den nordiska landet. Och än så kommer vi idag något dåligt utförding till oss. Det är så slett att här har vi en jobb att göra. För detta här är väldigt viktigt. Och så är det mycket teknisk politik eller ändring i knyti till forskning och utveckling som jag tror kan bidra till att kommersialisering glömer sig där som man incentiverar forskare. Det är det många som jobbar in för forskning som sikker bädda justet ut märts på. Men vi är helt avväniga av att lyckas med forskning utveckling och som du var inne på patentsöknader. Vi ligger dålig annan väldigt många i norr norra Europa. Så här har vi nog gå på. För vi har ju absolut all förutsättningar förr. Vad bästa, jag tror det är väl ju många visa ombefalningar generellt handlar om. Det är också stora reformer eller dyra skärm investeringar eller offentliga projekt, det vi egentlig ombeffalar. Mya och pecker på sig sånäring och näringsliven. Men det handlar nog lite om att vi kör lite med omböcker på. Som vi har tänkt gasligt mer, och fantastiskt morsk läringsliv och samfull här, det har vi helt riktigt glömma.

SPEAKER_02

Och det bringer oss av nummer sex som jo är själva ombrecksregler.

SPEAKER_01

Äkli det regligen röskligt sagt man kommer tid. Exant Regelverksbydet där igen vi går tillbaka till drag och heller den europeiska agendan är helt centralt. EU regulerar och alla andra nover. Det blir ju avrövligt, för det är ju godregulering då, jag tror jag vill väldigt fortring för Europa på sikt och snårig att vi gör ting skiklig. Men några EU går igång med ett förenklingsarv så är det varft fall dont gick hänga med på det. Det är något med harmonisering. Så förenkling tror jag är väldigt viktig. Regelmägsbridgen är ganska hög för norska driftet och det är hemma i fler tillfällig innovation.

SPEAKER_03

Det är ju hoppa man det ser nu. Det är ju centralpunkten, plan för Norge som regeringen presentade. Byråkratisering, förenkling, mer smidigt. Så får vi se om man klarar förloppta.

SPEAKER_01

Och här har vi fantastan att vi ska säga igå aventlig sektor på digitalisering. Det kan vi nog fått till. Det är någonting som går att rapporterar en gång ett sted. Vill ju vad det förna sklivet väldigt, väldigt viktigt. Och det med rösklig slagsplanning. Det är ju att tid och pengar och det är ju faktiskt sådana där när man värdsätter bedrifter eller projektet. Så i tillfället så tänker vi ofta på sådana projekt med både att sätta spadnort och har konstuker och det har med plan att bygga och hela fjern. Så vet vi att det går ofta ganska trott. Och det kan också vara väldigt många olika förvaltningsnivåer man får hålla sig till. Som i ändå gör att det tar längre tid och projektet blir. Så att vis du idag kan gå till ett ann som har många av samma kvalitetna, bor du gka har en sån langic så väljer du häldag. Så där tror jag att vi har en del av. För det är unödvendig mått. Och så köp i ju, för jag sälla, kan du se. Men ja.

SPEAKER_02

Det var en väldigt väldigt god genomgang av en lite längre rapport på 50 sidor på trädja. Den rapporten kommer vi lossna på nätsidna och den är roligt.

SPEAKER_01

Den börks, men det är nog bara och google växlan och någ i 2026. Så tänker jag inte.

SPEAKER_02

Jag får ta induka. Vi anfallar och ledek. Uhaltsett vilken politisk farig du har, eller vad du menar om vad som helst där är väldigt goda inspel i bordag. Vi ska skapa ett växtkraftig samfund som faktiskt kan vara en välfärds också om 7 år.

SPEAKER_03

Och det tror jag alla ännu om att vi börjar. Det är en helt central spörsmål. Vi måste till oss. Alla som är uppdata av och lever lycklig länge i detta lande. Det var med detta ska vi se tusen dag till Ulrik Kalén Ön för DNB. Och sen hjälta upp pådringen om trycke taste växtan år 2026 in i nätgälsarmen. Men du har lyss till att studerar detta närmare.

SPEAKER_02

Vi tacker som vanligt också vår eminenta producent uråt som står bak filmer och redigerar och gör ett högart för er som abonerar på vår podkast. Rät oss gärna. Glöck tillbaka möjligen och bara kämpfän. Men spelar oss in. Vi blir flight inspel för folk som tänker att det här är god hemma. Så det är väldigt glück. Nu ser vi som är. Vi hörs. Vi hörs.