Derfor angår finansmarkedsmeldingen deg

Hva betyr egentlig finansmarkedsmeldingen for deg og norsk økonomi?
Vi dykker ned i kapitalkrav, kapitaltilgang og hvorfor dette påvirker alt fra boliglån til nye arbeidsplasser.
Med gjest Cecilie Brein-Karlsen fra DNB får du innsikt i hva som står, og hva som mangler.
En spennende prat om politikk, banker og fremtidens Norge.

Transcript

SPEAKER_00 0:15

Villkommen till gav av finax lunch med få och stå. Idag ska vi snacka om nog som får vårt hjärte och blot till brusta.

SPEAKER_01 0:26

Vi får att det gäller någon avtig. Vi ska snacka om något som kanske ska upplevs som en tjösk, men som är väldigt viktigare för egentligen som går i närre än det man första ögas tänker den om.

SPEAKER_00 0:40

Det är gott av vänt av att det är ju det är inte mindre än stortingsmälling från finansdepartianget som blir lagt fram förje fredag. Detta är alltså en. Detta är podcast som aldrig handlar om sex men och en stortingsmälling. Ike vilken som helst en finansmarkesmällingen. Till och dyka lite i vad är en finansmarkedesmälling. V står i den och börtön så har vi fått med oss Cecilie Brank. Nigspolitisk direktör i den där. Välkommen till oss, Cecilia. Tus tack. Tusin tack. Jag vänta mig böcker. Det är en liten ängre sen och vänte på den. Det hölls väldigt nördigt utan men finansmarkhetsmällingen är ju faktiskt viktig för många fler än sådana som oss, säkert Cecilia.

SPEAKER_04 1:44

Absolut, så är jag viktig för norssk ekonomi, och man ska bankennens ämnet till att finansiera realekonomin. Så ska vi snacka lite mer om.

SPEAKER_00 1:52

Kanke du se lite om vad är typiskt tema som regeringen då som blir berörta i den finansmarkedetsmälling.

SPEAKER_04 2:02

Men först kan vi se att detta är en tradition. Man gjort detta i träd år. Så var år så får Storting en meding som beskriver status för utvecklingen i finansmarkederna och så ett täk på bankernens rammillkor av till någon sånt särtema och dyptika olika saker. Den behandlar ju oss stort inge världår. Och har jag också möjlighet i föringar på eller medskinansnäring och banksektor. Där är vi ju egentligen ganska hellig. Det är också många sektorer som har en årlig melling i Stortinga. Så det är ju en fin. Och så kommer vi kommer tillbaka till vår brukes denna möjligheten och vår är intresen för den.

SPEAKER_01 2:51

Ger någon konkreta ändringer. Du har sett på Storting och Anna Riktad kanske för finansmarkets smälling tid. Men Cecilia, är det nog den här färdbandet? In förringer.

SPEAKER_04 3:08

Någon förväntning där kanske. Det är klart att detta är ett område där det gick börvare röskersta för år till år. Det kan ju säga positivt. Men lite sån spoiler allort på den här medligen. Kanske inte hjärta vi önskade, icke många föringar.

SPEAKER_00 3:26

Storingsmänningen betyder att det är riktigt något forslag till bevillningen för exempel. Alltså ett sånt dokument är det däringen ser att nog vilg är så som ju mer pengar till kampen mot vaskring eller ekonomiska novetad. Häller nog lovförslagen. Men regeringen varsla att det kommer till att göra något ändring på pensionssystemet och exempel, och så får du något tillbaka med längre fyra stort in på det och så kanske det jobbar vidare och så blir det en lovproposition, eller det blir ett bilningsförslag om ök sparigräns i IPS eller BSU eller den typen av det kan man det, mycket alltid.

SPEAKER_04 4:14

Bundbanken i alla för en beskrivelsen av tillstånd i norska finansektoret. Det var ju egentligen spännit i så lätt sätt.

SPEAKER_01 4:21

Ja, och det är fler på ledare ganska gott skriv då.

SPEAKER_00 4:27

Det kan ju stå om, det beskriver bankkonkurensen, det beskriver kapitalkrav. Pensionssystem och utvecklingen på vår vi sparar till pension. Det kan beskriva något om hur man ska samarbeta för att förebygga ekonomisk kriminalitet. Värkkraftig i finans är ett område i man skrivet om ett fall tidigare för brukar i världen, för brukar på finansområden. Så många olika temar som berör i långt fler än bara i finansnäringen.

SPEAKER_03 5:07

Absolut.

SPEAKER_00 5:07

Det berör det all nu. Det är det jag. Det är ju ingen näring som har fler kontaktpunkter. Det är knappt den enaste norm som icke har minimum ett bankkonto. Man får ju kanske nästan ett bankkonto i Fötsang. Och vi har gärna fler bankkontor. Alla Norman brukar betal det första. Vi har när vi vinner i jobb har vi pensionsparing. Vi har försikring på allinåre. I kasso blir vi berörta av oss. Och alla bedrifter, och det är samma. Förkikring, pension, bank. Och det är finansiärt.

SPEAKER_01 5:56

Finansieringen av arbetsplan kan man ju också tänka igenom. Det är viktigt att någon gör det. Men ses, vad var din HBS? Vad tänker du om det du har läst under stuken?

SPEAKER_04 6:15

Jag lärt ett det att när man ska en tillbak möjlig som benna med det positiva. Det ena är att vi har en stort ränspäng. Det är ett gott grundlag för diskussion. Det andra är att den syns den är god på US. Den är tydlig på EUS-förpiktelsen vi har. Den är tydlig på att vi måste implementera röskerna. Det är nästan to sem uppstilla oss regelverk som man ska ta in i löp av innevärna år. Det är positivt avrös och ganska offannt. Och det är bra. Det är en prioritet och då prioriteras ända mer framöver. Det skriver det med om. Eller så är det ju kanske i avgången med observation. Det är en möjlighet att ta främma politik och till att ta grepp. Men det är kanske där problemet mellinget ligger, också det gör man i lite grad.

SPEAKER_00 7:09

För vi sa ju att vi har väntat på. Vi har grädt av detta sedan juni. Så är bakgrundshistorien här att det var flera firmar och finansbedrifter som på detta tidspunkter i fjor, eller för ett år sedan, värder det eller redde beslutet att det skulle fritti för det är rambeting som rätt och set var gå. Det blev så följen politisk opmärksamhet runt det. Och stort liging sa när det behandligt Fjunets finansmarkingsmälling att regeringen i år kommer tillbaka med en avsikt av foran ser om vilkårna ut för finansnäringen i nörge. Och vad har regeringen tänkt att göra med det där att rabote snarlig.

SPEAKER_04 8:02

Exam och sist nog Nischman och jag faktiskt stämt med fötterna och har nog flytta ut. Det här är bara den trusser om framtiden har varit oss en realitet. Männingen får ju fram att det är nya särnorsk regla, särnorsk praxis. Men det blir också en observation. Diagnosen är stilt, men recepten är många.

SPEAKER_01 8:31

Kan man ju också se att man kan läsa lite med de linjerna att vi är häppi med har det som.

SPEAKER_04 8:36

För något smart man är häppi med.

SPEAKER_01 8:40

Det är ju att man får mått i man peker på att det är olikheter, men inte synom att man gick med av dem här. Det tokar som att nej, detta är enkelt gått för det med.

SPEAKER_04 8:51

Kanske. Det är en box där som är ganska spännande. To för specifikt den här studier av effekten av kapitalkrav, som är en kärnvad diskussion att man har den här sitet 20. Tanketsant och läskott Henrik. Där visar fin till en studie för den europeiska centralbanken. Och visar där till att norska banka är svärt lönsumma, och det är till trots får höja kapitalkrav. Brukar det som en begränelse för att kapitalkrarna ika är ett problem. Så är det i den smanhänge var möjliga att argumentera för att den år sammen snudda på huddag. Norskbanka är lönsumma också på grund av effektiv drift, gott bankotverk på grund av höja kapitalkr. Och att bankan har god kapitaltäckning. Det ser ju heller ingenting om vad kapitalkrå den. Så det har kanske den typer reflektioner, diskussion och alternativkostnader som vi tänkte är vart för att mäningen ska gå lite dyre in i. Det är ju att värdu än idag men nog mer dröftning vad man kanske det vet.

SPEAKER_01 10:03

Bara för till andra som mycket är helt inne i logiken här. Så är det ju sådant att när man diskuterar kapitalkrav så handlar det om att banken måste ha en viss mängda pengar på kistebbunden får lånut. Jo mer kapital du man har på cistbunden, jo dyrare blir att lånet i pengarna. Så argumentet är att vis det kapitalkravet hade varit lavare, banken måste hålla mindre kapital. Så grundligt långt ut mer pengar, och to man kunde ta en lavrig pris för att låna ut pengar. Det är där diskussionen står.

SPEAKER_00 10:39

Särligt internationalt market. Det är så sant och USA sätter inte sina kapitalkraft och sina bank. England har vetat att göra det. Bank av England har vetat att göra det. Och i EU är en diskussion om man också gör det där nett och fri med i kapital för att få jul igång i Europa och skapa växt och innovation och vading.

SPEAKER_04 11:03

Jag tror att det är viktigt och sen har vi satt och varken norska banker eller finansnårig eller får så att europeiska aktörer ber juca om en kraftig delegulering. Vi menar att det ska vara något på den här sisterbund där viktig med solida banken. Men så är det verkligt vad för den nursk kontext är det riktigt att den underliggende risiken i norsk ekonomi är så hög att vi måste ha Europas högeste kapitalkrav. Och där som man men att det är riktigt vad är i så fall begrundelsen för det. Och är det riktigt så har vi säga på ovlapp mellan alla dessa krav som kanske regulerade samhället icka, så måste vi tänka att man ska gå lite in i. Sen är det också Lys avet som sker i EU normt driv för det man ska finansiera energi, försvar och teknologi och ser att europeisk finansnäring är viktigt för att få det till. Det här kan mycket kom från pressas statsbortsättan. Det må från privat sida, en stark finanssektor. Och då tar det en del grepp. Så lite lysade också var det någon sans of urgency för det och det sker för det var det navlanden.

SPEAKER_00 12:16

Och det är ett viktigt poäng. Det är väldigt många som tänker tränger banken lavar kapitalkrav, det går ju också det grenar. Det lever det stora årskudd och det är också. För det är bankerna ska mer pengar, effekten av det kommer i sent här. För det man får mer kapacitet eller lånat mer pengar till en få rimlig prisdag när det kapital. Lånkostnaden till en bank går ned. Så där är effekten på resten av ekonomin man är ute där.

SPEAKER_04 12:53

Det är också ett spurgsmål om ambitionsnivån. Det går gott i norst ekonomi också. Men växtakten må att. Och samma mått så vill det kräva Mia och omställer ekonomi av det Mööst att finansiera sig framåt. Det är också den europeiska diskussionen handlar om den må vi att förlop så här är med. Så man är den här sense of urgency som vi har avvatt till brädd av diskurar.

SPEAKER_01 13:21

Men diskussion om den box, eller det bynt, jag visst nu. Här kommer det att bli en akademisk diskussion knyta till effekt av kapitalkrav mot det har nogstnader, men vad vill inte se vart det och ta det nät.

SPEAKER_04 13:39

Det var ju det också denna yke. Där var det väl en påstad om att finnasparti är departement i bruket av data som nu bygger önskar konklusionerna och att man åt den majoriteten av forskningen, kanske kika på hälta samma sida. Det är en viktig diskussion, och jag tror det är viktigt att ha enlig diskussion så vad man heller värre uppenbad man har valt att lägga i väkt på.

SPEAKER_01 14:03

Exakt och för att ett av det spårmån som är vansklig omla är som förmai. Vad vill ha tott med kapitalklaret? Vill man ha ett större möjlighet att finansiera nya ting som idag eller. Och vad vill i så fall ked med värdin för norskar. Det var väl redan den saken av sistomligt.

SPEAKER_04 14:27

Men nu tänker jag på att något är för det, men visar också på att det är en samling med kapitalkrav och kredittillbudda i stort sedan variation. Men det var förpekta att det var nogen i konklusionen box toh.

SPEAKER_01 14:49

Jag kommer folk till att öp på den här dokumentet. Ligger på finansdeportemangen semer och går rätt in och läs box 2.

SPEAKER_00 15:03

An i årsmälling, Cesilien som du har bitta märk. Jag vet ju att det har ju varit i norre sista åren som diskussion runt alltså historien för finansdepartement är ju att i Norga har vi något kapital så alla som trängar det som ska driva näringsvixet, få pengar. Och så är det nog som har sagt att det är väl så enkelt, särlig växt och grunder sällskaper, får riket hak i risiko kapital. Många flytter till Sverige eller andra städer och det är lättare att få tak i pengar. Så har det varit, det har varit en utveckling positivt.

SPEAKER_04 15:49

Väldigt positivt. Man har sett lite mer på kapitalmarkerna. Och när man skriver att det kan vara att det är en kapitalmangel i enkel faser som tillfasser, och det ska de sen närmare på. Så vittar jag också är en uppföljning av den här grundermällningen. Men tänker jag en väldigt positiv utveckling. Där vill jag som näringen ska få bli bidrada till vår vi ser och ser på det. Så har jag försvått många avdener som har gjort den sista tiden, så pekar på att ja det många i enkelta del av växtsträisen. Så det börjar se gå grät och kunna dokumentera det. Men det lägger oss av grundlag för god diskussion av vidare om vad vi kan göra. Så det är en bra an ny ting.

SPEAKER_00 16:37

Det är det vi har snuckit om fler gånger om den hela den här värdi kedden av finansiering. Det är sånt fram. Man starter i garagen hos mängad smart idé. Man brukar kanske förstå dina egna uppspartu midler och satser på den idén och så måste du få någon som är villig till att ta risiko. Och så ser ut i livsfasen så kommer bankfinsiering och an typ finansiering.

SPEAKER_01 17:09

Det är väl Family, Fuls and Friends, det är väl ett begrepp. Man brukar några köpa till ombågana där så tränger du någon professionella som faktiskt kan hantera den risikan. Och det professionella operatet man nog grad. Eller det får lite pengar i det professionella operatet. För det är det. Det som driver med väntör så går ju in i huvud projektet. Det anriker vilka det ser typrojekt som kommer till att bli. Nittan kan gå och kunna och vad ingenting. Men ett kan bli en riktigt stor satsning. Och det kräver somskler för att kunna hantera den typ av investeringsopplägg. Men det är lite kulturellt. Det är mer vantadet i Sverige. Det har en större kapitalbas. Det har fler som drir på den mått. Och det träcker så förligt många resökapna till Stockholm. Och då träffar vi vad iskapningen utangeri. Och då blir det vansklig att finansiera den norsk välfärdsstaten om det här år.

SPEAKER_04 18:06

Det är också sett bra att finansdeparti och departement och intresserade sig för det. När man har ett slags ansvar för välfingera finansmarket. Det är i brett. Det här är varit nya som man jobbar med för näringsdepartement sid och andra aktörer, men att man också får kraften som ligger i finanspartianget och att man ser på detta tänker jag är väldigt spännande. Det upplevstår stor politisk intresse för vad har man gjort i Sverige, vad man gjort i andra landet har vi få till norst ekonomiska omstället i tränge för det början och skapade av detta en riktig del av det. Så är det mycket spännande också. Det har vi också kunna lägga vägt på. Men tänker att det är en helglig utveckling av den där mellingen.

SPEAKER_01 18:55

Men vi går lite längre ut i det kapital av Cecilia, det kommer finner du nog i den här mellingen som på något på vilken ordan det kan bidra i kapitalillgang eller bort kapitalkravar det andra ting här som du har bittar märker.

SPEAKER_04 19:14

Men se och som nya om det är specifikt och en mindre del av männingen där man skriver att man önska se på detta. Den känner det bred om vill kran som också är viktig för oss för att ge oss ända bädda kraft både här och uta. Så vi kan följar första begrifter båda gämma och så följer oss på vägen ut. Det är viktigt. Och så är det snaka om det som ser på europeisk sida. Där må vi nå håll och tritt. Vi måste söker för att vi har också rammebetingelser som är harmoniserade med de europeiska. Det har ju också varit ett princip som har sett finansnörgås har jättelysst och man önskar in i möjligen att det bara någonting står upppa på ordarna och önska se det här regelverket och visar det europeiska fråga på gott och vi är fullt integrerat via ESA.

SPEAKER_00 20:08

Och det är vi med i finansnäring är med i alla reda. Vi sitter runt boret och tar beslutningen på ord någonting skal det. Det är ett problem att när alla var inför ett regelverk. Så må vi vänta kanske två eller tre eller och så länge för det är samma regelverk blir infört i norge. Så vi kan liksom vi kanske att elever den nya regelverk som alla andra kan.

SPEAKER_04 20:42

Vi har ju väntat längre, både två och tre år. Men här ser jag som snabbt med inledningsvis att det är någon god takter. Det syns det princip anarkänns. Man ser viktigt att na detta och ting är mest harmoniseret. Därför med tanke på mest möjligt samtidig implementering och sådär ett annat viktigt princip att den implementeringen är så likt som möjligt.

SPEAKER_01 21:06

Ofta så blir det som EUs samtal och diskussioner om det. Det upplöst att när du utta på så regler och uffär med om detta kan vi ka och sånt. Men man måste nu den tanka i lätt. För det är en fördel för oss att ha lite regler med restna av Europa. Detta är att nog man konkurrerar om landegränserna. Det betyder att morskaktör också kan få lov att konkurrera över landegränsen. Det handlar om markedsadgang för oss finstnäringen i andra land. Och det handlar icket minst över också att det handlar om utlämningen syn på närge. För det är att visst det är sånt att vi konkluderar med att riskerna i tjeja i norge, där får vi ha väldigt höga kapitalkrav. Och du sitter i framför allt och du tänker att du ska låna pengar till normal, så säger jag. Det vuller ju sält att risikerna är högre den resten av världen dagen. Det betyder att vi måste betala mer pengar för det pengar vi lånde förutarna. Bara i fördel om att ha lite regligt.

SPEAKER_04 22:09

Bara i fördel av det gäller helenorskanssektor. Man tycker att det har det har det varit mer fokus på det. Då är det också så att mer fokus på där och upplever också att det är som ökarna politisk förståelse. För detta med att prioriteret av det viktiga handlar också om bankernas ämnet och undersätt utvecklingen av norsk ekonomi och tillgång till kapital för både bedrifta och hur sådningar. Det är viktigt. Det är tekniskt. Det kan vara så ganska kädligt.

SPEAKER_00 22:41

Det finns också häddliga ting som är viktigt. Och även. Ja, det är helt riktigt.

SPEAKER_04 22:49

Det kan vara lång gången den dagliga politiska åsikt. Vi kan sida sånt. Det är helt grej. Och så har ju både vi och finansnörgran viktig uppgaven i att bidra till oversätt vad betyder detta? Vad är infecknadet? Vad betyder för realekonomin. Det ser vi få till. Vi kun ha så god grad så har vi ökt oss intressen för det. Man ser det, det är påstilling, energisikkerhet, teknologi. Och det är man öka intressera. Det är grundläggande bra.

SPEAKER_01 23:27

Ja, och det öknar med den sättningen. Men exakt vi snart från detta tekniskt och ganska komplext. Jag synes ju ofta syn på politikerna. Som faktiskt, alltså vi som jobbar med att det är dagliga ser vi slite och någon gånger man får försöka förklara vad det är egentligen håller på med hur de fungerar detta och vad krav är och allt sånt. Och jag tänker så att politikerna som sitter i finalskommitarna så ska vi riktigt dyppt nå den här materien. Det är en kläret och bräck.

SPEAKER_04 23:57

Det är långt lärligt och bräcket, det är tångt, men jag tror också en värre aktör i närskvånsnäring önskar och hjälp till att bidra med några översättelser så må vi. Vi gör det alltså så gott vi kan. Vikte också var det ansvarigen bevis, provar och göra det så faktabaseret och gott som möjligt skulle något värn och särskildpunkta, så må vi också vara åpönna där för det handlar om tilligt. Men där vet jag också att båda finansnurgan och aktörerna är positivet till och bidra. För att man ska göra äta lite med den översättelsen, speciellt dem som sitter där ut nåt ämnetverk. Det tänker jag är grejt.

SPEAKER_00 24:40

Det utsätter sig från Norris största lobbyorganisationen dag. Det som sitter på Storting och det är nämligen apparatisen och sitter med allt möjligt av förgexpertiser. Och så sitter man i stortingar påstår det här. Plus timingen på detta är optimala sett utifrån att man ska ha tittill och gå grund in i det. Mällingen kom på fredag. Det ska vara i höring i finanskommitten allade 8 major rättebar så ska man av i inställning om detta här. Det ser i den perioden av stortingar allra mesta gör av finanskommit ska få reviderat nationalbuds som de ska jobba med och få handla och allt ska bli färdigt till sommaren så är det komplicert man sicket blir mer sol på finanskern. Det är väldigt många andra saker som finanskommitens ska behandla sant. Ja, nu susar också. Var det en tid du lär som politiker så är det och sätter sig raskt in i nya problems till skillnad väsentligt för att väsentligt.

SPEAKER_01 25:56

Men det här är för, jag möter, kommunikationsfolk för andra delar av Europa igår. Där är det många som tar upp det poänger med att i godland så är det politiskt landskapet blivit mycket mer fragmentärt. Det blir många fler små partier. Vilket betyder att det är många fler människor som ska faktiskt sätta sig med ganska komplex problemställningar. Så vi är som ett långt med bra som är fragmenteringsvin och Europa, så måste göra dessa diskussioner lite vanskliga.

SPEAKER_04 26:24

Och så är ju för så vi är ett relativt sätta och fortsatt med samling i norsk politik. Villa se det är, och klar det fördel och så här att man klarar oss sammanligt den lite stora eller linna och spursmåknit att bor den bank och finansmark fungerar i också ett spursmå. Det är på något var viktig med för utgbaret av tids här många vill också och se det. Men det har ju också varit riktigt område som är väldigts för politisk eller marking med sig och sidan och så är det nog ett relativt nytt stortinga inne. Men syns det med gå på att ha kontakt och spöra. Vita behärlig. Det är bra.

SPEAKER_00 27:21

Det var ju snabbt om vad kan. Vad hopper du att stortingen gör med den här finansmarkesmällingen är någon möjligheter här för att det sänner någon bestilling i det besjär till regeringen. Det ser ju kanske lite sånt.

SPEAKER_04 27:39

Det gjorde det också i fjord. Det var stort ingen som var om en helhet i genomgang av bankens ramabetingelse. Då blev Storting brett med på det. Kan det hända tillsamma och så ser i år, så har jag känt att någon också äter lyse mer detaljerad uppföljning av den faktiska beställningen i fjord. Idag så ser det ut som att det kommer någon uppföljning från Stortingets sida. Det går lite dypare in i värderingen, vad är alternativ kostnaderna. Det har också varit snart om det som är gjort också i England och i tillsinnat sånt sekundärmandat som man också kommer att värdera med den samfansekonomiska effekten av regelverket eller bordan och så detta. Det gick bara värdera ledsida risikon, så jag vet att fler har varit intresserat i finanskommiterna i Stockholm, Sverige, har ta ett väldigt aktiva grepp för att styrka svensk finansnäring och förhoppligtvis har man också blivit inspirerad på den resen och föreslag tillöck här.

SPEAKER_00 28:49

Det är ju ett lant med det som förregår i Sverige och som alliga Europa är luktusviden. Vad är det har fått till på kapitalt, på växelskaper, grunder unikorns och skapt värdi för det man har haft gå användelse runt finansnäringarna som har kunnat vara i motor för att skapa det sällskaperna och är nogmen icke Sverige var dålig än Sverige så det är ju en utföljning i detta vi en utfördring?

SPEAKER_01 29:30

Det hade varit en konkurrens på chi så har vi gjort nog med det går inte. Men detta är en konkurrens näringsutveckling.

SPEAKER_00 29:38

Vi ska ha något nyss med i bus från filangen. Det ska det även och subsidier eller stödet och så att börja förlåkan. Vi är låta att konkurrera på samma.

SPEAKER_04 29:49

Men i resten har ju öt så kan vi se, vi har ju ett ollefund som har gjort att vi kan motta stått lite tufft i alla prioriteringar och diskussioner som har varit gjort. Men det är klart då vinner vi och förämö och inne mer på landan runt oss. Det är väl också en grund till att få det mer kärre på vad som har skett. Utan se att det behov för att följa upp ting här igen. Och så tror jag verkligen önskla eller riktigt att det är dramatiska ändring och knytt av finansnäringens rammer betingelse. Det är för så vi har bett om möjlighet, men det är att vi har moniserade regelverket och sergören som tidig implementering. Och så har vi bevis det nytta till må vi alltid ha välteboksara och er bag. Det var kanske det vi som är det upplev ett lyssät. Vist man menade att det är riktigt så är det också att svår som bara är begrunelsen för det visst det som att risikon är som är hög i det här. För det är möjligen gått roligt inte.

SPEAKER_01 30:53

Vi kan göra ett lakpek i podcasthistorien. Vi hade ju en kollega där i Cecilia. Det är ickemånga urkersidna, tror jag. Som gjort peker på syker näringare i Norge, där Norge har eventyrliga möjligheter och som faktiskt kan värma på världen urskälsstaten på skullarna om 30-40 år. Det är en kombination av att man har möjligheten att man faktiskt gör någon, men också att man kan finansiera det investeringslöften som man är nött till att göra för att skapa det värderna. Så detta hänger oss sammen. Men det som har lyss på ett lite positivt bidrag in i Hälgen kan du lyta på den podkosten också. Där får man ett helhet bild av vad vi egentligen saker.

SPEAKER_04 31:46

Det är helt riktigt. Man går under till och för jobb här. Det är också en rapport som är bretskrevet som heter växlan med Norge som peker på detta. Omställningen av Norge är i grann och vi är pekodappen i sektorn, som du nämnde där man har fått till mer bra att föreslör oss någon grepp att få ändra mer fart ut av det. Det som säger i finansmarktsmänningen är en av den greppen som är viktiga. Så ta en titt på den kommer du sitter läsen och så är det denna boxoddag.

SPEAKER_01 32:18

Ja, och följ debatt när jag visst nu. Vi spår väl att det kommer att bli debatter till andra viser och poänge.

SPEAKER_00 32:26

Och faset får vi idag i sluten av major när i finanskommitén avger sin inställning och detta ska diskuteras i Storting. Där kan vi kanske ta upp igen till teman, och så kan vi säga vad inte med. Man kan faktiskt följa den debatten på Stortings. Det kan man, men där får man mycket. Det är speciellt intretaan. Då får man mycket. Det går kommentarer från podkast studio.

SPEAKER_01 32:57

Där inviter vi Cicile blanket tillbaka. Tus tack Silvia för att du stepp här och enlighten oss om detta vikdaumet. Tusen tack också till Tonnajen för nyligpurktion. Vi hörs. Vi hörs.