Klimarisikoen vi ikke tar på alvor

Klimaendringene merkes allerede, og forsikringsbransjen er blant de første som kjenner det. I denne klimaspesialen snakker vi med konsernsjef i Fremtind, Hege Toft-Karlsen, og Bjørn Haugland fra Skift om økende klimaskader og hvorfor forebygging lønner seg, men likevel nedprioriteres.

Når skadekostnadene vokser, havner regningen til slutt hos oss alle. Spørsmålet er hvorfor vi ikke gjør mer, når vi vet hva som må til.

Transcript

SPEAKER_02 0:15

Vallkomet i gavs med fåy och få vi sitter som vanlig härlig.

SPEAKER_03 0:21

Vi sitter klaret till en lönsch sprat. Det är dag till en klima special. Vi ska ha klima special. Då har vi bra absoluta favoritbargen i studien som. Det har vi början hävbland.

SPEAKER_01 0:41

Välkommen till oss. Så tack. Och på den nogen har vi trogen dag.

SPEAKER_02 0:49

Det är säkert må, vi fet och hela den snag.

SPEAKER_01 1:01

Idag har vi med 14 i norsk finansbranschen. Som representerar ett sälskap som har varit med i shift helt sidet. Det är olika för det att sälskap är i en bransch som kanske bland som känna på klimahandringen först av alla. När vi går in i en varm av vårt avtid så är det försikringssälskapen som kannar på det väldigt raskt genom sina kunder. Därför är en stor glädagare att vi är dagar med koncernchef i framtid.

SPEAKER_02 1:40

Häge Farssen, välkommen till oss, Häge. Vi skapar oss väldigt fint för hägge sitter i hot styrigsnöge. Så här ska vi vara snilligt.

SPEAKER_03 1:51

Vi är lite rigen i dag en av den stora kommer till studien.

SPEAKER_00 1:57

Gostad.

SPEAKER_02 1:59

Häge, björn introduceret te. Det träffas av det var det första som äter inne i skift och försikringar och det området som träffas först av klima skader. Får till deras ingång till den här problematiken.

SPEAKER_00 2:22

Det är som du ser, vi träffar rösk och har blivit troffet av det över lång tid. För oss så är klimasikå en del av försikringsrisik. Det är bara ett försikringssälskap handlar ju om både kalkulera, hantera och som minst ta risiko för att kunna ta när det trycker det på kundivar om du är privat, eller om du en bedriftskunde ut det. Så för oss så handlar det om fler ting: det handlar om att prisera risiko i riktigt. Det handlar ju om att ta rådgivningsansvaret för vi sitter på extremt mycket data. Så det handlar om att brukligt det här. Vi samman med myndigheterna ut och förbygga en bär samfansekonomisk ingang och hela tiden och prätta och bygga upp. Samtidigt är vi också en väldigt stor inköpare i datte marken. Och i Sun är vi också uppdat av att diskutera med kommuner och myndigheter för nästan svarställning vem som har vilken typ av ansvar in i den huvudproblemateken. Vi ser ju står nu, vad är köpa problem i norre och det kostar väldigt mer. Det blir så anklare framåt. Så där är vi viktig för oss också att vara i debatten och i som minst bara tatt på det Soja.

SPEAKER_03 3:45

Vi kan binda. Förebygning bäddare än att reparera. Där är det bara det med som man med finnasnög och en rik andraaktare får något tillbaka och skrev en rapport och hon ren på vad är egentligen avkastningen av att förbygga. Det visar att avkastningen av förbygga var du brukar en krån på förbygga så får du den i sex kronor lite senare och du skriver och betal kostnaderna. Så är det helt extremt viktigt att förbygga. Problemet med förbygning är ju att det finns någon nationalt prioritering centet för vad det är vi egentligen ska bygga från moln eller vad. Bår de jobbar med förvickar sig snagt om att problemen i Hållingar. Det uppstår ju nästen. Det uppstår ju väldigt mycket längre grott. Men det är näspen som får problem. Bordan ska man tänka runt det och faktiskt förbygget där det är mest sånt.

SPEAKER_00 4:47

Det är en otroligt viktig debatt. Vi brukar vår kunskap. Och i minst den datan vi har tillgängel till att kunna försöka avbysa myndigheterna att vi trängar ett ovart och prioriterar och också finansiarar skadaförbygningen. För det är att sådana idag är alla in i frammyheterna samman med oss och utvalgar det rapporten som är skrevet och leverett, att det har stor effekt. Men problemet byndan och de kommunerna som har prioriterar. Kommuner som investerar. Då avvängar av kommunerna ekonomi och det harvän av prioriteringarna, och så är det också som du ser, problemet byna kanske ett anställd årsaken i ett anställd än där vi ser konsekvenserna kommer. Så det att kunna få satt på totaliteten i landen borde en massthansix och starta förbygningen har vi stort tro på. Och det brukar vi stämma bra. Det svarligt ta lite tid. Vi diskuter det shift, nyt för sprid. Det tängs man.

SPEAKER_02 5:47

Jag är ju sånt att kostnaderna börjar öker. Man tänker att det kommer lite van i källaren och av och till så kommer den från. Det kanske är så mycket. Men klimat rapporten fin också när det viset att det 40 miljarder kronor som är betalt utna. Och bara från årsid så viste rapporten att det var 32 miljarder i tisdagen. Så detta är ett eskaler problem och det är kostnana och vilket driva betalbar, betal och betalade ut. Men så är det väldigt många aktörer här. Det är väl också nog av problemet. Vi är så funke till att koordinera och det är med sånt svergektoriell planlägging att du har NV, du har klimavdepartementet, du har kommuner som du ser häg. Vad ska vi klara det samarbetet bed om detta här?

SPEAKER_00 6:42

Detta är en enlig diskussion upplev. Jag upplevarde om fortslag på att kun ha ovligt utvalgan som faktiskt får tatt beslutningar som vi kan göra med. Det tar lite tid att funer, för det är väldigt många som ska in i diskussionen, men vi kan ske upp och vi måste bara söka och tatt på och försöka få till att vi klarar den koordineringen. För det är det som är problemet. Det får många aktörer och det får många möjligheter till att stoppa process. Och så är det otroligt sant. Vi kan göra vår jobb för försikringssälskap med förbygga med rågivning på vad det bety att göra dina tillpassningar i privat hushållning, alla är bedriften. Skåne förbygga du som har du ingen egna nell på det som att det ger en incitement till att faktiskt vilja för att vi får byndt med eller värder och eventual. Vi är bjndmen där och det upplevarar ju att branschen vi nörs nu mer. Och det som där, att kostnaderna ökar jag. Det är ju ingen långsiktig lösning, bara öka premior. Alla tarppett naturskadfond på där skaden kär. Det handlar ju om att finna lösningar för att få ner total exponeringen. Det kan vi göra på avgivningen. Men realiteten är att vi som förbrukare vill ha pengen i och så upping vi ser med renering, gör smart så mycket. Det är jättebra.

SPEAKER_02 8:25

Det är kanske också kändligt för kommunopolitikerna när vi är med hela klippet snur och en ny barnager, än och grafnät mer större dimensioner i Avluppsrör.

SPEAKER_00 8:39

Definitivt, har det lämnar det. Då må man vara väldigt att prioritera och investera ovavtid för att få när kostnad. Men det är som möjligheten, som du påpekar, kostnaderna ökar ju.

SPEAKER_02 8:51

Och även kommer till suven och sist till norska husningen i form av att prisen för försikring öker, eller vis, staten går in och brukar mer pengar eller kommunerna i att förbygga, så är det skatpängarna. Så både investeringen och kostnaderna har vi nätbanken var till synasist.

SPEAKER_00 9:15

Det kunde se ju den så att belastningen och det säger vi kräven av att alla helt samfält ekonomiskt.

SPEAKER_03 9:23

Ja, och alltså jag tillhör det och jag är liksom kunna ha stämt på en politik i vissa politisk projekt har varit att bygga avlöpsrör. Varligt politisk bygga avlöpsrör det skar nu. Men det bringbar att det du ser att en av det viktig vi kan bidra med det är att datafan var. För i försikningskapen sitter ju på. Vi har alla vanskador i Norge. Samlet i en databas. Vi har alla naturskader i Norge och samlet i en databas. Poänga är att utnyttja det på en mål som gör att vi får pek på det ställen där det största skaderna faktiskt uppstår och får gjort med förebygning på det områderna. Och där har det väl varit lite främskt med att det offentligen ha bynd i större grad och bryktigalarke.

SPEAKER_00 10:22

Det är det. Och vi ser ögt samarbete på det. Det är lite med tanke på ingången här med tubagänsar i Studiet. Det är ju ett vilom att margen kämpfare än byd och när jag var med. Och infrastrukturen är rättelakt för att hantera? Ser du i oslo, så är det ju lika rättelat, och ser du min famtigare i oslo, så är det vetentligt mer van i Oslo än det var när jag kom tillbaka i tid. 4 juli 2016 tror jag fram delas den tyngstain i Oslo. På skador bara på grund av styften och det ser vi också mer ut. Det kan vi måla. Vi kan bruka det, och vi kan bruka det och predikera på tinkar. Det här vi mig in med prioritering av. Vur är det mashan sex? Vur är det masta skador vi ser. Vi får vänta i områden och gå in och förbygga.

SPEAKER_03 11:14

Jag får det där missförslag att vi snacker som om att naturskadar som köp på västland eller i tröntlags just nu och det bras att det är dyresta skaden här i byan. Alltså att nu det kommer styta den, och det är van i Körn och Städ, så har ju alla som bor i Oslå byggde lägre i källar. Här kommer det med van.

SPEAKER_00 11:40

Definitivt, då trängade inset. Och det är vi störsk skada. Då hade det med evakuering. Vi kan samlade in den hals verset i förhöst, det var mer eller mindre dubbelt så många skadar. Men då var det mycket med vind påverket. Så vi fick skada i kraft var träfält när vi blev stängt och platt och flö. Men i allovesök är väldigt få flytta fram. I underans så får du vara en trängning, du blev evakuat och var längre tidpänging. Det är konsekvensgad. Det är mycket större.

SPEAKER_03 12:23

Ja, du har sett hus nog har du en fing i vardagen så där ska du också få orda.

SPEAKER_01 12:30

Ja, och det som vi vet med sikkert är att det vi har tölt på nu i den diskussion. Det blir varre.

SPEAKER_02 12:39

Ja.

SPEAKER_01 12:39

Det blir varre. Så vi går in i en framtid, så blir varmare, så blir vårtare, så blir vilare. Och nogus ligga så långt nu. Vi upplevar bara detta i andra starkare grad än restan av Europa och andra landar. Så det vi noser konturen av, det må vi på träna oss på framåt. Vi inrättar oss. Det ger också möjligheter. Så du inratar nu försöker med. Poängen att vi möter att det problemet först. Och vi kan tillpassa samfundet, vi kan tillpassa näringslivet en ny realitet. Och det du när data, där ligga det också som möjligt för norsku bedrifter att bli god på nätet. Det vi har satt i sistar det bara att det blir mer nedbörd. Men det kommer så intensivt. Att värmligen är klarar, liksom är helt och sekort det kommer. Hälfligt helt roligt träffigt. Det var nu, jag tror det var i fjörsmarke hals, man är väl lite så mindre. Det kom så intensivt. Att det gjorde väldigt mycket skadelika där folk var.

SPEAKER_00 14:07

Det är kort tid. Det ska vara en timme. Ton har enormt med konsekvenser.

SPEAKER_02 14:11

Men börji om detta, detta har varit känt. Alltså att klima ändrar sig och det blir mer skada och kostar mer. Det har varit känt i många år i Norge. Det har varit forskningsrapporter och försikningsbranschen och sakti fram det och sånt. Och likväl så går det med snilefattar så ser beviljningen som storing I till NV som kan delfinansiera klimatillpassningstilltak i kommunerna med frongvärn och den typen. Det riker sig också väldigt med i bygging.

SPEAKER_01 14:51

Jag menar att staten har avticeret i detta. Ni pekar på kommunerna och se tillbaka till OK och det vi sa att den kommun som får skadna och åsaken och anställd. Så detta kräver att det finns en mycket starkare koordinering för att lagra land robust. Det är väl massan synligva mycket mer effektivt. Det vill spara oss för pengar. Och det vill inte min spara för brukar få massa häls och skadar. Det är en stor uppgave till att enkelt kommuner klara det här lännå. Det handlar inte bara om pengar. Det handlar det om kompetens och kapacitet till att göra detta resurser. För att se om klimattillpass, så tränar vi en starkare koordinering. Framtid var ju i flera år, så liksom alltid så att vi tränar en klimattillpasningsminister. Det var bara för att peke på att det träffar så många departementer. Att ansvaret blir pulvariserat och så annar du upp i enliglig räc av rapporten och utvalk.

SPEAKER_02 16:06

Det har för stort insmänging i dem har vi haft något av det sista åren, så vi vet ju vad som är uppskriften.

SPEAKER_00 16:13

Det håller med lagspel. Så du får ett gott lagspel som har du en kapta in. Det är någon som dra rättningen på det.

SPEAKER_03 16:22

Ett exempel jag sitter och tänkte på det här, det var Lunar Hans, plötsligt så tänkte man. Man tänkte ut av grämmaskiner. Det är skött för att grav nu varje så att det var kunna kommunna på ett annat viset. Det någon sitter med viste på. Hå många är som har en gravmaskin den här kommun. Det är ganska många detaljer som ska på plås i båda beredskapen men också i förbygningen.

SPEAKER_00 16:50

Det här upplevde det som har varit en otroligt intressant utveckling det system här och hästar och försikringssälskapen på lag, för det att vi brukar samma leverandörerna om det är koordinaterna eller om det gravinchauffören eller om det är lasten. Och då använder jag så prov att det här är det hasta mast. Att det allebligt runt omkring och då bygger man lager och får det ut där det hör mass. Och det skapar jag också en Bär mot som siktighet framåt.

SPEAKER_02 17:24

Men det är säljligt framåt. För huset var det stå där det står och näringsbygden, där det står och vägna där det är. Men om vi bygger nytt var finka är vi dag till att planlägga för hur ska vi bygga, hur ska vägen gå. Vad är risikon för att det sker ting där. Tänkte på det eller?

SPEAKER_00 17:51

Vi tänker på det. Men det är inte tankar på det. Kommunen tänka på det. Det som har gått längst. I näsben. Där nägen är del upp i gult, orange och grönt. Grönt för du när grönt kan du hjälpe. Gult må du söka. Och rött får du i skillov och genompygga. Det har en ekonomisk konsekvens för det som vi får hjälpga. För oss för att försikringslås så genombyggar vi allt ofta i områden där du har söd. Och där katt fler gånger och vi kan också predikera. Så här är det också ett lagspelå att bli träffare på. Ska vi genombygga IDS-områdena, så krävlar vi en reguleringsplan för att få bygga i folk.

SPEAKER_02 18:37

Och så är Tbygdelströks har blivit populärt och snabbt om sångrön. Infrastruktur är det man kallar det. När man bygger ett nytt byggefält så pass man på att det här nå grönt och där kanske balbingar som kan fungera som där van in och man har ikaver med bäcker och sånt som kan ta unna vann.

SPEAKER_00 19:01

Jag för reguleringsplanerna på helt ny områden. Det har ju hait minre utav på det etablerata. Men det betyder att nog och tar några krävna beslutningar. Men jag menar att det är helt növändigt för att vi ska kunna hantera de klimaändringar som vi får vänta vill komma framåt.

SPEAKER_01 19:20

Men det du ser tror är väldigt viktigt för att nu blir mer uppmärksamhet runt natur, alltså nedbyggingen av natur och vadierna av natur. Och natur är en hämte flink medspelar till detta. Och också du ser naturen in i bynvaren. Så att vi i större grad får naturlig hjälp. Och svålt är alltid så har vi van i källan är kanske står allven som bara fila källa.

SPEAKER_03 19:57

Ja och vi vet ju det. Vi är en gräspänna nucken. Exakt. Vi har på en lite om det. Den kosliga sidan av miljö tillpassning. Nämligen cirkulär ekonomi. Alltså det är enbruket. Det är på att vi avbryker naturresurser. Det var ett exempel på det. Jag vet inte om du har det använda. Jag tror det är det här Systö i Friden som sy, som är lappd och syre och syromklärka?

SPEAKER_00 20:38

Jo, ju blikens så har vi för det är att svenska varset. Så har vi.

SPEAKER_02 20:47

Så kommer jag jobb söknad sännes till Häggetkar.

SPEAKER_00 20:55

Vi har också brukt salvå köpa brukt klar. För att kunna bidra till att det allska köpa snytt, alla klass. Och det var lite med så kan fixas. Väldigt står tillängar av det sällöser. Helt till det vi gör i verksamheten och som kanske har dredven längst med brukta bildare. Våskar en tio gammel bild ha nya bildare. Vadiken är i det. Men det kräver också att du har ett leverandörkopp som klarar att ha brukdelar tillgängliga. Det är ett uppgingsperspektiv att det blir så fält att vi får det enda. Så källiga gamla mot bildindustrin som gärna vill sälla nya nya delar. Men här har vi kommit väldigt långt. Vi är också uppdär av brykt var inne brukte hus och så. Och så någingkart trängar vi och trängar vi sjätte allt. Aller det bara delar av ett försämpligt gulv.

SPEAKER_02 21:57

Jag reagerar i kundet på det. Du kanske får allt nytt. Nu är det kan vi reparera och så får du det tillbaka.

SPEAKER_00 22:08

Det är så vätten man rij sig, för att man förväntar att det ska vara nytt. Till att du kommer kunna och ha ett mer ansvarligt och bevis förhållare. Det allra viktigaste är att du får genskapt att bilver och huset verkar. Och ting för det om det här var bruk. Så är det sådana att det ser andra lednings utan andra. Det ska ju fungera in allt. Så jag upplever att kunna mycket bevis på fokusar, och så är det alltid någon som vill önska allt nytt som vill alltid vara, men här är det en otrolig ingring och ansvarlighet.

SPEAKER_03 22:50

Men det här är ju detta, man kan säga att få den. Jag har lite problem här tror jag. Den enkelte för brukar som har haft en skada vill du tänka att det är uretskadigt och täcker på allt nytt. Det här blev det byggt en gammal bild. Men som medlem av försikringskollektivet så är det en kämpfördel också ekonomisk för det att du drar med kostnaderna och håller prenim och så laven om vi god de möliga. I en värld när bilden eller särlig har öktsam till pris det sista åren och repressioner av bilder har blivit ganska dyrt. Så det är det att få folk att känna att man är en del av ett kollektiv. Och är alla får en fördel av att vi accepterar det. Det är lite konstigt. Vår de jobba med.

SPEAKER_00 23:40

Det är en del av rådgivningen och förklara det stäng. Så du ofta sitter bilder på det sånt och så en mallå, alltså en liten bil än höja lyckkost av 70 000 plus snolls. Och då får du lite sånt privat sår. Man tänker att du är bara att det är knusta och fixa. Så det är billigt grann. Samtidigt som du säger, det är ett försikringskollektiv alla förlåtare så blir bara prisna dyrar och det här. Så det är liksom att få in ansvarlighet runt. Och det att bruktig delar är likåd som det är för in bruken av den är sådana för att vi ska vara helt identisk. Så alltid är hant i en ny packke företag.

SPEAKER_03 24:28

Det gör man ju så när vi har långt bilar med att jag syns bilar är väldigt spännande. Kostnaderna så är utig, alltså uter shift och det har ju så steg ganska kraftigt i står nu. Det har jag hört Kylus. Väldigt ofta så skylet att biler har sluttet och brukar svätla i. För det sa du bilet Svetlappe. Det är steinsprågen där stoppet en skvetlapp. Men och fyker i bilen bak 110 km. Pang utan på skiftet, så den utan kostar jag för nästnick. Någnot för det är där massaelektronik och där är för kameror och där är mycket här. Det är en utveckling här som gör att vi kanske stoppar på tänkligt nytta.

SPEAKER_00 25:13

Det kör på roll också. Och många, speciell på väsan är väldigt kunna. Det blir mindre frontglasskadet. Det är helt klänna.

SPEAKER_02 25:27

Så det är för roll runt i den infrastrukturen, jag är välständigen, och jag är så nogus och småstad som ligger på vägen.

SPEAKER_01 25:42

Vad står du till med cirkulärkonomin i Nigan. Nej, du kan se på en liksom finning jag jobbar med. Det är ingen som skilär ökonomi. Det är kort. Det är kostlig. Och det är mangå synergi.

SPEAKER_02 25:59

Slösar länga så länge jag får nytt.

SPEAKER_01 26:02

Så känner du börjar. Men det är så tänker jag viktigt att du är hur viktig försikringssälskapen är som inte köpar. Det du snarker om hägden. Du kan få skadar och så snurka till en leverandör. Och där har du ganska mycket makt. För du kan köpa in mer. Så försikringens roll till att man återlag. För mer cirkulär inköp. Tår jag vet för de har volym.

SPEAKER_02 26:37

Jag har en miljarda krånger från försikringsnäringen i nu vet man höger.

SPEAKER_00 26:43

Vi köper det för tio miljarder sånt.

SPEAKER_01 26:45

Ja. Så här kan vi säkert skapen riktigt vara en roda en rolle i och driva det markadet till rätt lägge för leverandörer som kan levera cirkulärt. Och sånt satt genom köp med och göra något mer cirkulärt. Så det är. Och så att man att jag har den förbrukarkontakt att du ska träffa folk flest. Och det är lite bak till det så du som se och de får vi liksom där. Vi steknar ner skada så blir det liksom. Det blir bädda för alla. För det att vi tar ned det totala skadolymet. Det har hjälpt det sälligt hjälp.

SPEAKER_03 27:31

Men det är nog i ditt nätverk som jobbar med och samman med för exempel jag har någotskapligt belägg för det här. Mitt intryck är att för i tiden så köp att man inte körskap och det kunde vara i 50 år. Och så reparer man. Men det virka är 50 år. Väldigt mycket som moderna elektronik förare som detta på försa. Men om trent fyra dagar rätt fem årskarantin har gått ut så går det stycken. Och det är ingen någon som ska reparera det. Det kostar stort sett mer än rätt och slutar gå och köpa en ny vaskår. Är detta ett tema i. Det här tänker att vi må bruk. Där må det var det med bruk och kast på sånt typiskt för brukare.

SPEAKER_01 28:20

Ja, det är åpenbart det tema. Jag tror det var det många som jobbar på det både nationalt och internationellt att det är internationella problemställningar. Och så handlar det om författningsmodeller. Helt kort, Philips. Det gick från sala lysbär till ålnys. Så i stor industriella lägge så ser vi sala lyss. Plötsligt så varte vi länge. Nu det sål lyssna när det står lysbär. Så detta går på förrattningsmodellen till det så stora gigantet. Så vi klarar och snud det för ett somk och kast som modellen blir optimaliserad till. Ja, det går ju stycka rätter att jämfärdigt.

SPEAKER_03 29:08

Jag har nog undersökligt.

SPEAKER_01 29:11

Nu är det Toa-4 så ser det samma 50 procent, det blir roligt sant.

SPEAKER_02 29:18

Men det är skalligt till, för det Simons, Mular, apple sina iPhoneer, alltså disförsvrig, gigant när byner av ändra förrättningsmodellerna.

SPEAKER_01 29:31

Men cirkulärkonomin handlar ju om mer del längst tänst alltså att du visar ting i ständigt för att köpa det. Och då andra logicken säkert för det som leverar till leasing, kanske till köp. Jag tror att det här kommer.

SPEAKER_03 29:52

Vi kanske blir nårligt. Tiden där gått så fort att det ändå är helt klar och tiden, men det är du kanske Jan Erik. Är du optimistisk eller är du pimistisk till att vi faktiskt klar och som vi sagt omistäret. Gör det riktigt kollektiv begreppen på förbygning på cirkulärkonomi, alltså vi klarar att samla det så att du får lite kraftigt att du en notte.

SPEAKER_00 30:26

Jag är optimistisk i den graden att vi har, upplev att vi har riktig diskussion. Jag är mer pimistisk om vi klarar att ha något tanko på det här för det går för att. Då är vi som tillbaka du att ha en kapitän som faktiskt har ett mål på vår Norge, för det är för många arenor som har motstridn agenda och som väldigt. Det handlar om att ge ta och vi tränar mer tempo. Där tror jag som myndigheten att vara tydligare på ett prioritering av vår höstamast. Det kan vi vara avallet eller kommunerna natupp för det att åsaken är så növendvis där vi ser resultaten och konsekvenserna.

SPEAKER_03 31:16

Och så är det viktig med roller här. Det handlar om en finansieringsdiskussion. Det är viktigt att man får mått och skill vem som kan bidra med databal. Vem som egentligen ska beslutta och vem som ska bevilga. Så att det där får gott och den rutan. Det där är också ganska viktigt. Jag tror att det är många som händer att naturskadningen ska brukes och föredbygga till exempel.

SPEAKER_00 31:42

Ja, och är många mål att se utföringen på. Utföringen är ju helt klar, den är nedfallt skriftlig också. Man är också tydlig på vilket medla att det är mer se och förbygga annåli och reparera alla jämbga. Problemet är att så ska finansiera det. Det är därför menar vi att man har en central prioritering. För att vi klarar till lösa allt. Och likligen som vi har myndigheten kunna ha en rolle. Men klarar vi att spela bär samlet och prioritera det riktigt där konsekvensen störs först. Så tror jag att vi kommer röskrat.

SPEAKER_02 32:25

Vlad är 14 på avslutningen av den podkosten. Ja, det var väl det. Vi kan väl omdät något.

SPEAKER_03 32:34

Tack till Hegetoska och Björn som vanlig. Tack också till vår eminent producent Turm Bäck som lager god. Vist du hörde på detta och har nog och du tänker att vi kan ta upp den här podcasten som är en trevlig samtal om finans, samfund och politik. Jana Erik så tar kontakt med oss. Och så snad och lik oss gärna. Det är super något tillbaka möjlighet och så ser vi som vanlig servant. Vi hörs. Vi hörs.