Norge og ressurskrisen: Kan sirkulær økonomi redde oss?

Norge bruker opp sin andel av jordens ressurser allerede i april. Samtidig kommer bare 3,3 prosent av materialene vi bruker fra gjenbruk.

Hva skal til for å snu utviklingen?

I denne episoden av Finanslunsj møter vi Camilla Gramstad, som jobber med et nasjonalt samfunnsoppdrag for sirkulær økonomi. Vi snakker om hvorfor dette ikke bare handler om klima, men også om geopolitikk, næringsliv og tilgang på kritiske råvarer.

Transcript

SPEAKER_03 0:15

Vallkommen till gavan slunch med fonde och stå. I dag tom så ska vi snaka snarka så mig en podnör som är viktig också i finansiell hänster.

SPEAKER_04 0:32

Väldigt. För det har en sida till Google och vår makt nu värden här i skärm med ändris. Jag kan inla det lite Jon Rick. Det som är utgångspunkt här, det är obbruk av naturligt resurser. Så är det så att värden klarar att få nya en viss mängd resurser i vakt. Och så sätter man en dator. Och nu är det olika lånar har byggt upp sin omdel av det värden som före att få nya resurser i vart. Ja riktigt. Det kallas du på engelsk Earth Overshoot Day. Eller overskuten som markerade att den dagen var Norge för exempel har byggt upp sin omdel av så nyka resurser på det året. Och i fjord har jag inte talt för invärm, men i fio, var det för nuggs april.

SPEAKER_03 1:25

I fjord hade vi byggt upp jorden. Vår andel av det ornade producent här 2025.

SPEAKER_04 1:32

Globalt så är det 24 juli.

SPEAKER_03 1:38

De här bedre oss.

SPEAKER_04 1:41

Snittta vägnos.

SPEAKER_03 1:44

Det är sånt som mycket vi är dålig av. Det är störs land, både folk.

SPEAKER_04 1:54

Men du är näst. Vi ska slutar.

SPEAKER_03 1:57

Jag har ambitioner och gör med detta. Det tror jag. Killa Gramstad, du är välkommen till oss i studie. Du är jobbar som ledel av säkariat så kanske lite infökt eller lite komplet partnskap för samfundsopdrag för cirkulärkonomi. Får till vad det är för något grej ut.

SPEAKER_00 2:31

Väl. Ett nationellt samfundsopdrag är ett nytt verkemel för offentlig sektår. För att lösa stora utförningar, som ingen klärar lämna och ingen har penning på början att ska lösa. Villdig inspirerade EUs missions. Det hör det så väldigt mycket på omission. Det börjar kolar mig. Men Norge har något tre nationella samfälldsoptrag. Ett på inkluderingen av barn och unger, ett på värkkraftig förr och det sista på cirkulär ekonomi. Stortingar som tog initiativ till det. Och så är det regeringen som har utredet och beslutet att Norget kränger ett nationalt samfälsopdrag för cirkulärkonomi som betyder att det är väldigt många som jobb i samrättning. Detta ska vara det i tio år. Reringen har satt mål om att i 2035 ska vi i Norge ha betydlig ökning i ombruk, reparationer och deling av knappresurser.

SPEAKER_03 3:37

Vi är dåligt på genbruk i Norge och jag tror i min elfåll att vi är för inkligt och sorterar söpplar och vi drar på avfallsfyllingar och lever in elektronik i butiker och i panter och briker och in och plast på ser i biket. Och så skriver det idag i en kronik att det är så kun 3,3 procent av det totala materialförbruk i Norge som kommer i Jnbruk. Och det är dålig den Norden och Europa.

SPEAKER_00 4:12

Ja, det är det. Vi är i närgar ett höjt följkält. Vi har god ekonomi. Vi köper mer grejer. Och så kastar vi mer grejer. Vi är i närgarna för materialien vidning heller som har satt för EU. Vi är också supergåa på ting som pantarflasker och sånt. Men det är så god på någonting. Vi är hårdt många oss. Min förgår jobbar i Elköp. Bara på mobiltelefoner så finns det 10 miljoner urbta mobiler i skåfskapet som börjar ha kommit in i ekonomin. För vi tränger det metal och mineral som för inte känner det sista att det är en knapp i resurs.

SPEAKER_04 4:57

Ja för att tänka att det ska brukar som telefoner. Det ska plåkligt för att så ska vi bruka materialen på nytt.

SPEAKER_00 5:02

För exempel, för exempel. Men poängen med en cirkulär ekonomi i motsättning till en linär ekonomi som vi i väldigt stor har idag. Att materialerna som kommer in att bli designnet till produkter som är mänt för det var länge. Det ska kunna repareras, uppgradaras software och datener till exempel. Och till slut kunna pluckas för varandra. I så rena materialer att det kan bli den nya produkter.

SPEAKER_03 5:33

Och nu har det ju ett tomn till den geopolitisk situation som kan göra att cirkulär ökonomi och genbruk på något har blivit mer på motningen. Alltså för det var en del av miljöbevägelsen och miljökampen som har vi ärligt se att det har tappit i prioriteringen i sista årna. Men några genbruk är på varför det Killa.

SPEAKER_00 6:02

Absolut. Särskilt från EUs sida är tillgång på resurser och tillgång på rovarer otroligt viktig och strategisk. Det handlar om Europa ekonomi. När vi saker om metaler och mineraler så är det ju en tjänst att Kina kontrollerar över 90 procent av både utbildning och processering. Ja, resurserna blir totalt avgör om vi ska klara både digitaliseringen försvarssektorn som ska röstas och förnybar energi. All det vi tänker till. För EUs sidan är cirkularökonomi en viktig geopoletisk där viktig för att bygga konkurrens och kraft i näringslivet. Och i tillägg så är det en helt glimlande klimat och miljö lösning. Så det är ju ett kinder av en lösning som träffar branscher väldigt försälliga. Men först och främst får man i alla fall handlar om ett mindset. Alla resurser där knappar. Det tror jag väldigt många riktigt tänker på.

SPEAKER_03 7:09

Det där begrän med det är en bedriftsökonomi. Viss det blir mangel på insatsfaktorer, metaller och andra råvarer, så går prisna. Och visst du i ställen kan hämta den samma råvaror på ett landstev och man samler in det som är bruktigt och brukare på nytten, så vill ju det prisprisen nåt. Det är god och blir saker med.

SPEAKER_00 7:35

Så det är grunt att EU kommer med massa regler. Och så är det i Norge en tämmöser av att vi har riktigt kommit så väldigt långt på detta området. Så tiden som vi har jämpöpotential i närskitt näringsliv. Öskar jag samlar kräfterna och har lånet är samt uppdrag som har som målgrupp båda offentlig sektor och näringsliv, kommuner, privatpersoner där jag och mig. Klimanalin har sökt att man köper brukar man blir första våga. Så vi man gör det lättare. Jag är ändå detta folkfröst. Jag menar att klimapolitiken har gjort se till. Och det är min ju ställigt både näringspolitik, sekrhetpolitik arbetsplatspolitik och förbruk i politik.

SPEAKER_04 8:36

Men det är att bli det först och främst är ett mindset issu. Det är ganska intressant för nästan alla moderna förrättningsmodeller handlar om att producerar så billigt som möjligt säljar fler äner. Rjud på vad som är så höjster räckningsbidraget och hoppat kunna kommer ganska kort tid på köper. Så handlar ju detta om varför det producerarna del av näringsliverna, som har som säljer fysiskt kvar. Så handlar det om och faktiskt ändra väldigt mer, men så handlar det också om att det är någon spärging och städt i försikringsnäringen, så man nu länge snakt om och reparerar bilen med bokktiler eller exempel. Där är det ofta sånt att kunden ser väldigt usik på ha det i bilen, den kostar många hundratus kroner ska du reparera med bryktbiler eller så hända att få bruk med det och så här på den sidan att nej, nej stoppen håll här. Man får brukar nu få nya bilar. Det hör det väldigt smart ut att folk säter så att det är det som roli ämne om det är detta vi ska göra. Ja, och det är så intuitivt så höjst det smart ut.

SPEAKER_00 9:56

Cirkulärkomi är så ett väldigt smart ekonomi. Jag brukar resurser på smart och somligt måta är i mitt dobra väldigt suintformt. Men det är ju som vi har riga ekonomiska systemet. Fra industriella revolutionen och framtid. Vår ekonomisk växt har betyd med uttak av resurser. Jag vill säga att vi blir om märker nu. När jag att alla resurser är knapp i minst graden i ur. När det kommer till energi för exempel. Vi har trodden örät ovlad billig för nybar energi. Och så är det som att bedrift som är köfare. Jag tror att det är ovflod av real. Ike overflåda, vi är massa och allt möjligt rätt heller och i heller av metaler och mineraler. Så där tror jag att många av bedrifterna har en där som kallas linjär risiko. Alltså vad sker med prisvängningar som kommer till se. Jag tror väldigt många bedrifter. Märket vår energiutsatt det är där drivs och prisraalt och inte svinga lite på grund av krisen i mitösten. Jag tror väldigt många fler bedrift som kommer att märke vad robar ut är.

SPEAKER_03 11:10

Och lösningen framöver kommer riktigt låna och löpe till regeringen och finansministern och begompensation för ökte priser. Det har ju fungerat idag. Men det kan mycket fortsätta. Du har ju ett brett och kompetent styre som illustrerar du ser det här med miljöfäristan Belan som leder där. Dicker akademikarna, där sitter vår egen fod. För jag är finansnörgare direktön i brukarden, KS, Lå sitter där. Men våran skilar det. Du ser detta arbetet ska pågå i T och det är ett samfällsopdrag. Vår skillar detta för att om regeringen hade byt den vanlig metoden och sagt satt som offentlig utval som skulle leverera en rapport om tårer med anfaringen i det så skulle för det saknå. Vår skilar arbetsmåten och vår blir leveransen där?

SPEAKER_00 12:18

Ja, det ska vi finna faktiskt. Vi har ju egentligen varit bynt för någon matersid. Detta skilsa ut för det går på tvärs allt. Är det sektor och principet, som vi är väldigt att styra äter i närgrekt och går på tvärs av energidepartement, näringsfiskeridepartement, klima och allt på tvärs allt. Och EU är mer van att jobba på tvärs än där vi är. Så här är det väldigt många som är jobba i samma rättning. Det betyder att på jura unöligna statliga verksamheter som har fått i sitt tilläggningsbröm att vi ska jobba för att bidra till att nämligt som dragits mål om betydlig ökning i ombruk och repression och delning av knapp och resurser som energiare och råder.

SPEAKER_03 13:07

In i arbetet.

SPEAKER_00 13:08

Så många att bidra in i arbetet och samma aktörer som kanske gick player och snöcker. Flotta mänsklighet som sitter i partnerskapen som representerar viktiga organisationer. De har förpligt sig till att jobba mot samfält och drag i sina respektive sektorer, alltså däribland finansbranschen. Och så är det som är sändän som snart. Det har jobbat mycket med cirkulärtion. Men jag säker där att vi har gjort det, men det har i stor gröttet av pilotprojekter, elskäler, enkel personer, enkelt tilltal. Det har handlat mer om avfallhet cirkulering. Men sen lött det på ett mer strategiskt nivå. Om att vi har bygga systemerna och strukturerna som gör att cirkular ekonomi blir normal. O vilka utak. Man tänker med om bygge branschen när jag jobbar det sista talar i handelsbranschen. Men jag har sött att vi plan av byggnings så är det så att du har med om disfansation för transformation för att driva ombruk i stora och utstadsgrad. Det är normal, det är disfansation.

SPEAKER_04 14:23

För man är rädd för att det material man kanske ett tårer dagens krav och sådana. För exempel.

SPEAKER_00 14:30

Det är ju, säga, det handlar i stor om mindset så är det fyrtliga många barriär här juridiska barriärer, det är teknologiska, det är organisatoriska, ekonomiska särliga. Vista hade varit lönsamt idag och börjat tänka cirkulart i alla lediga verisen så hade vi gjort det för länge sedan. Men det är ju som vi har riggast.

SPEAKER_04 14:56

På många motor så tänker jag detta för mig detta ett yndet exempel. Som typisk som en sakruk kommer upp exant. På mig så rikade det som om allonisk var som vi om det med. Det är varje om tre garantiperioden och så dagen 14 20 styker. Dä köpte husinbaka, så stod det i källan här en fyserskap. Som det som hade byggd hus och satten i 1950 och det, vilket alltså till långt ut 1-2010. Min där rikta, det var det ingen som kunde reparera. Det ser jag var väldigt fint enkligt. Det var en kompetens som fatsiklig. Någin upplevelse, alltså vismaskin rika det som det. Så rinkte jag inte på spur som kan komma och hjälp med och reparera det här. Och då säger det att det kan hända att det kan repareras. Men det kostar cirka 3 000 kronor för att få en reparatör att komma. Och så är det ta risikon för att vi icke kan reparera. Och där är det enkelt. Då kör du rätt på det här och så köper det. Det var sådana exempel. Det är helt sikt på gård i markinen så att det var i länge. Det har bevis, jag hade bevis.

SPEAKER_00 16:23

Ja. Nu har jag jobbat rätt för att det är där nu har du sedan det sista, fem månaden som börjar chef i Elsöp Norg. Ja, både vi rika satt på cirkulärkonomin som ett strategiskt växt område. Det borde än det ämnen är lika. Om man kan pengar på ett nytt produkt, ett brytprodukt, en reparationstäns, bara en pengar. Och kun inte nog bli förnöda.

SPEAKER_04 16:48

Så där vi sätten ju att om du kan reparer sig.

SPEAKER_00 16:52

Så vi snackar om en ganska stor samfundsomlägging här. Det ska bli lika ett helt naturligt valg om du hade valt och reparerad den maskmaskin eller rika.

SPEAKER_04 17:05

Jag är ju mycket bäddare. Det hade ju spart mig för massa tid. Jag må jag faktiskt dra ett stället och köp en ny maskin här med bagnningen till de här. Det var ju 30 ton. Färdigt åka. Ja, det är ju så.

SPEAKER_00 17:21

I för så blev jag lägram ett expert utvalg som har utat virkemiljer för att simulera den här cirkulärkonomin. Den jobingen med uppfälligen av det i förlork. Här var det som fansekonomer och professor. Helgända så är det ju att nya produkter man blir dyre. Och bruxtaprodukta i reparationer blir relativt sett bilda om är attraktivt.

SPEAKER_04 17:49

Men var man det i praxis så betyder det nulmås på reperationerna att det är den typen av vilkmedler. Eller är det någon andra konkret vilkmedel som kan sätta sig verk för att få faktiskt gå uppnå att nya produkter blir och brykta i relativt sätt bildare.

SPEAKER_00 18:06

Det är en politisk sak som har varit särt ganska länge. Jag många som har kämpat på det. Det är reducerat om brytta produkter och reparationer. Och har klima miljödepartianget satt utdrag för att värdera en pilotordning för stöttordning för ombruk och reparationer kan se ut och den kommer till hösten. Så får vi sä vad det blir.

SPEAKER_04 18:30

Det alltså statlig peng. Som stött tilltag för den tingen.

SPEAKER_00 18:37

Ja. Den här expertgruppen, den använda det icka och reducerar mås på detta.

SPEAKER_03 18:44

Alltså, det handlar väl om oss för brukar vi är uppdats hela tiden av att köpa ting billigt möjligt. Du presser och prisna ned. Den där frysaren som står i källaren när du flyttar huset. Den kostar antagligs kanske 4 månadslönner. Den stackar som köpte det i sin tid, det är satt. Så klart att du har byts pengar på en elektrisk dupped. Da har du kanske betalt det där 3000 kronor för att få reparerat där. Men vis du kan köpa en ny för sex, så brukar du trä på reparera.

SPEAKER_04 19:26

Ignor du inget vet om det är reparus och heller inte vet vad det kostar att eventuellt reparera. Men det är ett exempel.

SPEAKER_00 19:37

Men vilka andra som typer barriärer du tänker på att det tror vi tränger båda juridiska vilkemedler, ekonomiska vilkmedler och informativa vilkemedler. A vi för brukar veta vad som är möjligt att få till dag. Det EU kommer med en Right to Repair-direktiv. Där ska man ha digit åsikter över reparationstillbud.

SPEAKER_03 20:03

Så jag tror på marke grejer och sporingsgrej på klär också.

SPEAKER_00 20:10

Ja produkter ska ha digital produktpass. Med information om vad det är laget av om det kan repareras. Vad består av den ska resikleras och så. På mobiltelefoner och tablet så kommer det för ett år sedan en reparerbarhets och hållbarhetssor. Så du går det i en elektronikbutik och så kan du säga den. Är den aldrig bäst på reparerbarhet för att göra det möjligt för förbrukarna att ta valg.

SPEAKER_04 20:42

Ja tänker också. På ett lant tidspunkt som har ju fått det mer standardisering. Så upplever det alla fall, det är något så är fortsat snaka med så upplevde att jag har en skuff och skapare som jag egentligen vet vad går till. Men det har lite andra lämning i. Grästskripper och grillor. Allt möligt sådant, alla semmen har ju värsin batterilösning. Så mycket går om varandra och värld sin ladlösning. Så det betyder att vi stället går i stycker. Så kan du arker sig att batterier går till stycker. Det kan du anbrukas kanske.

SPEAKER_00 21:26

Det är en att exempel på att du kommer regulering för.

SPEAKER_04 21:34

Det är men jag är kämpfremskret.

SPEAKER_00 21:38

En att exempel på att EU har sagt till bransen i väldigt många år där de har standarisera att cirka regular är lite over tio år. Naran vi väntar länge och vi regulerar. På batterier så är det också väldigt med. För nästår blir det förbitt och sälleprodukter där man i kan byta batteri. Så en design utförding till Öproper. Så kommer man långt rärka. Reguleringar som träffar väldigt många branscher. HB och allda branscher vill ha. I ställe grad skap att det vad betyder omställningen till cirkular ekonomi för mig och min bransch. Vilka risiker har vi? Både fysisk risiko, alltså tillgång på rovarer och rovar priser som svänga. Och avgångsrisiko i form av regulering. Så man kan tvinga produkter att vara längre eller hela det sagt inne på produkten och ändras. Och så vad är möligt när en cirkularkonomi? Det finns en massa. Det är en växt strategi för EU och frånska regeringen och så att detta ska bygga marschäringsliv och norska arbetsplasser framovir. Jag brukar resurser snarare. Da har vi tänka på det var mycket mer viktig och strategisk än avfall och resekeringarna.

SPEAKER_03 23:03

Har vi en speciell utförning i Norge för det är ett land som bor ganska sprätt. Det var ju sån infrastruktur och den typen runt, liksom genbruks, insamling. Det är en stor rifälla. Jag är enklare och håller på med det i Paris eller London eller Brössel ända.

SPEAKER_00 23:31

Jag vill ju tro det. Men vi är nu ganska god på logistik. Men nedlandar jag det låna som är väldigt sendt för att gå på cirkularekonomet. Och jag kände att vi har en väldigt högy cirkulär materialbrukskradn, alltså det är på 24 procent, vi har på 3,3. Men väldigt med att det kommer att fara massor, alltså jord, stein, puk, grus, såding. Vi i nu brukar väldigt med det. Och vi har ju med steigen. Och så är vi inte här sådant att det har den medan.

SPEAKER_03 24:05

Det flinker på svönnbruk.

SPEAKER_00 24:09

En del av förklaringen?

SPEAKER_04 24:10

Sellstein klarar också varje knappet på. Ja, det är inte sort.

SPEAKER_00 24:17

Det har de här mindset. Vi har ju mer av er i närmare. Vi är väldigt många av import över handel. Som är i stor fritt.

SPEAKER_03 24:29

Är du speciella näringar eller kommer till och kostade av först för att se potentiala, jag vet att det ska ta helst perspektiv med när det är såntyper byggningen, elektronik näringen, det första delmålet som går på ombruk och reparationer så är det väldigt specifict att bygg textil, möbler och elektronik är prioritäta näringer.

SPEAKER_00 24:55

Däremot, det som går på industriella symbioser av att bedrifter i större grad dela resurser som energi, areal och ravarder. Så är det industrin, processindustrin också bioekonomin. Maritim näring. Fiskerslam har du så att lite om det sista. Det är troligt med fossfor som går rätt ut. Och fosfare som känner en väldigt knapp resurs. Så berätt. Men någon näring som pek.

SPEAKER_03 25:31

Du sitter i en podcast i finans norge. Finansnäringen sitter i styra nyt. De har nämnt försikring och det brukar genbruka deler på försikringsmärket och bildreparationer och sånt där. Har du något speciell särkting till finansnäringen ut av det? Var kan vi vara. Vår vi eventuellt en brännsekros och vad kan vi göra det för att.

SPEAKER_00 26:01

Alltså finansbranschen är helt avgörna för att detta ska lyckas. Det som är maskineriet som ska få detta här till att svinga. Jag var väldigt för att den började en konferens som cirkularkonomi förjuka. Och du sattade detta på ändå. Det tog fram i åningen att European Investment Bank. Om att det anger en triljon euro investering för att finansiera EUs cirkulära ambitioner. Mitt inlägg på den konferensen gick på att det var många hög kompetens sen. Och förstår vad det här som kommer att se. Och så löte det här ut av SG-fältet och lå till båda rovar och analar och politik. Och vad som kommer att se på lite sikt både på fysisk risiko ochgängsrisiko. Och så borda man ska evaluera på värt cirkulära både produkter och teenter och förättningsmodeller. Man kanske har en helt an cash flow, helt an värdifulligt och helt annat värdiförslag modellerna som brukes i finansnäringen idag. Så det var väldigt tydligt på den konferenserna från många aktörer både stora bedrifter och från investeringsaktörerna och här är man lite startropa. För att förstå vad det här som ser. Här har man ju fram i skå rätt och sett.

SPEAKER_04 27:39

Ja, men du ändå så klarare. Jag kanske har ett förslag där som snig bynad och ett av det bästplagna. Det kanske ska lå på läggs och få bunad i konferentionska. För det är när tysult, och ägger du blir. Den kommer.

SPEAKER_03 27:58

De slipper du köpa den gressen som härpoppis på Sattma. Det var skikli ut och rätter ut när det blev en bunden.

SPEAKER_04 28:06

Det kanske var det mest i det cirkulerade som finns.

SPEAKER_00 28:09

Appå på koffersion, sin guldprisna jag varit väldigt helse sista. Tänkte jag, vad fick jag egentligen att koffem checkar. Jag fick det varsta ting som jag aldrig har brukit någonsin på träddår. Tog det tillbaka väldigt lätt tillgängligt för den för brukar rik på björklum på lokalet köpent och fick 9000 kronor och tänkte att detta var ypplig cirkulärt allfält. Det hade så hajad i. Det var otroligt lätt tillgängligt för mig. Och jag fick resurserna i ekonomin för det är guld tänkt.

SPEAKER_04 28:40

Ja kanske gick så många som tänker över, men jag tror fortsatt att allt guld som har utvänt på i detta brukar så tillräckligt med i produktion, men jag tror allt guld som är utvänat kan man få plötsligt i ett olympisk svemuse. Här må jag skriter en liten rättelsa. Äte sen jag tal. Och det riktig talen är om lag 3 olympisk svämbassang. Det var fascen. Ja, sistem och du har skrev så du kommer ut och hålla på med några trigna, och du har en lot of energy ser jag. Du går in i jobbben med libist. Ja.

SPEAKER_00 29:33

Murgis ska med på det.

SPEAKER_04 29:36

Men helt konkreta. Du ser att nå vi på 3,3%. I ditt hodag. Nu är färd med detta och vad ska det ta.

SPEAKER_00 29:47

Norga har riktigt konkret mål på akurat. Det är ett mål om att dubbla till 24% i 2030.

SPEAKER_04 29:58

Vi börjar på nedlandskivå.

SPEAKER_00 30:01

Regeringen har en mission om att norge ska vara ett föregångslam på detta fält.

SPEAKER_04 30:06

Så det har vi slåd att vi gott av i 24 procent sökven som har med.

SPEAKER_03 30:12

Vision är mål. Det är vi för inkar på. Lyck till med. Camilla och det andra som jobbar i detta projekt där. Om vi sitter där om tio år och kan få status och målpnörsen till Killa. Det är lite mer usikrt Tom. Men vi får se vi bäder hang in.

SPEAKER_04 30:38

Vi ser ju som är vanligt. Vi måste ta i plussen turnåt för pose god. Ta kontakt med oss du har en god idé som du har listat att vi ska ta till podkast. Och så får jag någon av dina alllig närmlig studämmer av den här podcasten. Så vi får spredor cirkulär kommer bli mer och mer av du hört vivst. Nu har hört du det här grundig. Så vi ser avsej. Vi hörs. Vi hörs.