Hvorfor kan unge i Norge så lite om økonomi?

Norske ungdommer kan mindre om privatøkonomi enn mange tror, og ligger under OECD-snittet. Samtidig øker gjeldsproblemene blant unge, særlig knyttet til forbrukslån og kreditt.

Hva betyr det i praksis for valgene som tas tidlig i livet?

I denne episoden snakker vi med SIFO-stipendiat Markus Lynum og seniorrådgiver Hanna Huseklepp i Finans Norge om hva unge faktisk kan, hvorfor kunnskap i stor grad arves hjemmefra, og hva som skal til for å unngå de største økonomiske tabbene.

Privatøkonomi handler ikke om å gjøre alt riktig, men om å unngå feilene som kan få konsekvenser langt inn i voksenlivet.

Transcript

SPEAKER_04 0:15

Villkommen till finans trunch med få och står i tom. Idag ska vi snaka om det som ligger vårt bägge, som kanske är särlig ditt hjärten här du ska jobbat med sedan du var onfod.

SPEAKER_02 0:35

Vi ska snack om privathukt med och kunskap om privathuktme. Jag har ju skrevt om detta här i trädbar. Men väldigt nya av grönt att vi är uppdatade nog och att vi börjar uppdatade fler än vad de som skriver om det och forskarpodden är om netop för att förhindra social reproduktion. Vi välkar som lärde där nog en priöcht med. Det är stort sett föräldran. Och du kommer ut i vaclivö, utan jag fått nog fuska. Det här är du, men också samfundet problem.

SPEAKER_04 1:23

Vi är aldrig för brukare och vi utsättes för fristelser hela tiden och vi kan göra det god och vi kan göra dålig valg. Dålig valg kan få stora konsekvenser så det handlar om att utstyra att vi utstyr oss med lite kunskap.

SPEAKER_02 1:42

Ja, och vi har också utstyrt detta studio med kompetenser Janik. Vi ska ju sitta här och bara pruder vi taget. Vi har fått Markus Lunem som är stipend sifo på Osnömet. Välkommen till oss, Markus.

SPEAKER_03 1:57

Ja, tusn tack. Det är väldigt hyggeligt att vara här. Speciellt trevligt att kunna komma er och snack om ett tema som är så pass viktig. Och som man kanske kan tänka sig här kommer att bli viktig oss i tira framåt.

SPEAKER_02 2:09

Vi har också med oss vår kollega Hanna Huslev. Som då är blivit sen idéer kommunen. Det är väl liggen. Vi ska komma tillbaka till det. Du har forskit på kunskap om privatökt med Markus.

SPEAKER_03 2:29

Vad har du funkt ut? Ja, alltså så jag och min kollega och har sett på var nors ungdom i alla natten till 20 år kan om privat högt om i. Och vi har gjort i forskningsprojekt, för vi vet att det är en ökning i hjälpsproblematik bland unge i Norge, och där snackar vi om förebykslån, kreditkortbruk och icke på matet att det sliter med och köter bolig. Och det här är ju när du på mått riker på en kass och saker och får betalningsamverkning. Det har ju langvariga konsekvenser för båda ämnen på ta på lån och sån senare i livet, som tid som vi också vet att det är slit ekonomiskt, är väldigt dålig och hälsa till folk och kan också i värst utfalla så leder till ting som suicid och sällmort. Och det är ju sånt också på något sätt socialt problem. När du på i får till att hantera din egen världsökonomi och du upplev du rätt och slätt misstrol. Så det vi har sett på är att ha en ganska ung allersgruppe, och vi vet att elsproblemet topps här 23 år. Så är bara undersökkelse så har vi sett att det utvecklar elskroblem i sina ändå. Men vi vet att det ser nedströms för vår tidspunkt. Och det vi avser som är lite för det rolig här att Norsk är mitt på trä när det kommer till både med i kam om kunskap om privat ökonomi. Och ligger under OSD omsnittet. Och där ligger vi och ganska långt under land så Danmark och sånt, så vi lika gott och sammanligt med.

SPEAKER_04 4:00

Ja, riktigt så har international sammanlingning av kunskapsnivå i personlig ekonomi.

SPEAKER_03 4:06

I var undersökelser så har vi icke gjort en komparativ studie, men vi vet att OSED gör det med jämna mellom. Vi har replicerat samma kunskapsnivå. Så det stämmer gott av ens. Om vi också ser på vår det är att ungdomen lärar om privatökonomi fram, så är det egen erfaring som är läringskillen nummer en. Och det är inte bra egen erfaring. Det vet du från forskning.

SPEAKER_04 4:32

Du lär det av sina fejl. Det gäller att allt förstå.

SPEAKER_03 4:39

Och sånt så är det ju där lite mer behaglig att du har varit hellig med föräldrarina och du kan med om ekonomi och har snarka möjlig om det. Att du kanske på förran vet att icke skal finansiera denna syn tur med 12 000 ysikrakred, men så icka har intäkt och den typen ting.

SPEAKER_02 5:02

Men det är privat med mer än och min erfareningsmässag. Så han är ju privat med icke egentligen om att göra alltid alltid helt rätt. Det viktigsta i privatökonomisk kompetens är att icke gör doming. Och det är att ta upp ett förbrökslån och utningtäkt och några gamman för röst och siden, det är det doming.

SPEAKER_04 5:33

Men de har basiskunskapen. Då kommer man att känna att ta det upp ett lån som du betalar är ränta. Och det ska betala sig tillbaken och sån fungerar ett kreditkort och sån fungerar det så köper något på avbetalningen, ingår i en kontrakt med annan butik.

SPEAKER_02 5:53

Men det handlar ju också om det handlar också om sparing. Det är höjer från unge människor och när jag är snöcker med folk som jobbar med sparing. Så ser du att sågon. För det är nog rätt i krypta. Nu har det bara att kosta pengarna när de ska bli rikka och det är följar en annan iot av en fin fluenser ett och annat städ som skriker om att det ska köpa med krypta. Du snacker om kunskap om ökonom med, det handlar också om att förstå att du i ska låna pengar nu rika intäkt, det handlar om mycket mer.

SPEAKER_03 6:30

Ja, och där är du inne på något som Seller ofta upplever kan försvinna lite när man snacker om det här lite mer som typ i media och offentligheten att det är viktigt att du har kunskap du kan basera valg med inne på. Men om man kör för exempel analys för att se vad det som predikerar ekonomiskt trygghet hos folk. Så är något som är väldigt viktig att hållningen man har till pengar, och vad man ska bruka i. Och detta är riktigt nog du bara kan reducera det till kunskap. Det handlar mer om en tanke om att ja, dississa pengarna vill jag heller pytta i en sparikonto eller i ett höjräntefons lika det kan vaxe. Och det hänger samma med som viss orientering mot framtiga. Krypto för exempel är ju egentligen en relativt kortsiktig. Tit så är det sånt sånt ofta blir framstilt i lite sån lugbre influens i Sverige. Och där och så tror jag att det är viktig att undomen har tillgång på god kunskap också så att de kan sortera emellan alla vissa för sälj som informationsskillnad det nog blir bombarderat med.

SPEAKER_04 7:33

Och så kan det alltså i sån type denna målgrupp av snacker de här. Un dom är ju väljer också utsatt för grupper press och den typen köpa press. Du ska ha den riktig Bobleakka, du ska ha den riktig skåne, du ska ha riktig mobiltelefon eller vad det är något och vära. Och det är ju chip, och är liksom den som gika, den enaste i vändingen som gickka har råd det. Det handlar också om att kanske bygga lite mot till att se att vi var detta kan ik värme på den sidentur eller jag är kanik.

SPEAKER_03 8:16

Kanke köpa den båbleaka. Det är ju en ganska sårbar period i folks liv tanke på akkurat det där. Och vi ser det också i undersökelsnivåer om vi har sett på i vilken grad det omsätter kunskapen sin gåvalk. Att det är speciellt det här att planlägga och få bruket ett även ungdomens lite mest, tomer och där är det flink och du är gäng. Men problemet ligger ju dag på ugiftsidan.

SPEAKER_02 8:50

Men vi har ju repilian, som ska ha behov för styrelse.

SPEAKER_04 9:01

Ja vi man få inna, för du är finansnörge engag i detta. Vi har så stort engagemang detta.

SPEAKER_00 9:13

Det är liksom mörkus i att man ska kunna ha tillgång på information till att få bruka äter även. Vi i finansnärge vill ju att var och en förbrukare där ute ska vara trygga. För det vill säga och det är ringvirkningarna som det har på både samfunden men också det dagliga möten och försikringssällskaperna har medsa potentiellt sårbara förbrukarna. Har stora konsekvenser. Jag jobbar lite med eller jag jobbar mer med finansiell inkludering som en stor paraplid av och detta här är en ganska stor del av det arbetar. För du vill säga att för att kunna ha utgångspunkter till att kunna vita vilka val som är bäst för dig, så får du ha tillgång på den informationen. Och det är där nyckeln och så ligger. Du måste ha tillgång till informationen och ika minst vita vordan du ska bruka den.

SPEAKER_02 10:11

Du måste förståt. Och det tänker jag. Visturka har kompetenser, och ika har fått någon kompetenser och ska sätta dig i det och planlägger din egen akademi. Nu blir det också det att förstå vad milja och pengar som försvinner i skatt först. Du kanske köper en boligvart. Det är ganska komplicert. Vist du ika har någon basisk kunskap.

SPEAKER_00 10:42

Det är väldigt komplicerat. Och det sammanhänget som du nämnt oss och vittnå är ganska häftiga att sätta sig. Det vi säga är att dina nödel sig får det i verktyg när det tränger för och helt att vita vad det ska googla eller vad det ska spöra K om. För att finna vad som passar där sig bäst. Det har jag gjort att många banker och försikningssellskaper och inte minst offentliga teater och linna organisationer också som har i lagit äga upplägg på detta här. För det ser att det här sker, det får lite så där vi lägga in en liten insats.

SPEAKER_04 11:19

Vi har varit ute på ungdomsskolor för det är som längsnörgig och haet hoppärning i personlig ekonomi, och varit kämpig grej. Och det är ju ungdomsskolaeleverna är ju så engagerat och motivert av syns detta känpligt spännande. Och då har vi ju egentligen bak det där vi startar. Så med att ekonomiska problemet reproducerar sig själv. Och du har hält med föräldrarna och där är ju ett städ där man kanske kan pröva att utstyra norska ungdomar med ett bredre utgangspunkt. Jag gör det klockag och det är skor.

SPEAKER_02 11:57

Men det är ju alltid så att när det är problemet i santarna så päcker vi på skolan och inne i skolverket. Man prioriterar också inför det timmer man har i den obligatoriska skå. Markus, vad är din idé om det? Då ska vi få mer privat öktmin i skol. Ska vi fjärna minörskanalys.

SPEAKER_03 12:20

Nej, jag är ganska ämne att man ska passa sig lite för att man ska piska om döda hästen som är här och skolan kommer på plats. Samtidigt så tänker jag åter rimligt och så tänker lite av ett mått och organiserat sånt är idag. Alltså vad vitt man ska införa det som eget tag eller fortsätt att ha det varfagliga upplägg och tänker jag egentlig av det som är viktigt. Men för exempel ska man tänka lite på timing. Kunskapsmål i privatökonomin som är på vidående. Det är något på första och andra. Och där kan det tänka sig att en del av eleverna vill ha lättare för att tänka att detta får jag bruk för ganska snart om det har varit satt närmare och det är färdgutarna.

SPEAKER_04 13:03

Ligger det på vidnärisen resobis ekonomisk kurs.

SPEAKER_03 13:09

Och så för exempel om folk ska ut i lärningperioden. Det är ett ganska stort ekonomiskt hopp i köpkraft för väldigt många. Det är att plötsligt väre 17 år och ha pengar och bruket, det är lätt att få sig någon dålig vanir. Det som är sikt med dåliga vanir är att det sitter gott i. Och det funkar väl bra om du fortsatt bohem, du har icke boutgifter, du har fortsatt middan gratis, eller kanske föräldra i något som kanske att det ska bli draligt. Men i det stora och det hela så vill du plötsligt befinna dig i en situation där du har ansvar för en langstörre del av din egen världsökonomi. Och då är det väldigt skikt om du har om man har blivit gott vant till att konsumera och icke lägge pengar till sidan. På ett punkt så kommer man att sitta där kanske i slut man 20 år och märker forskällen om man ser samlingar med vänner som har rätt och slett haft en nytt mer långsiktigt tidshorisont.

SPEAKER_04 14:07

Men du märker ju från årsid. Det blev jag ändring i Dissa läroplan från årsid och så blev det in för att ha ett nytt finnas nägit en massa mer på dagarna kunskapsminister. Villa ha personlig ekonomi in i skåren och så blev lösningen ett sånt nytt tvärfaglig eller fag som heter Livsmästring, som personlig ekonomi skulle bli en del av. För tidigare var det lite mer som op till hade du en engagerat samfunslär på skolan eller mattelärare så tog han eller hun kontakt med den lokala banken eller känte något som kunde komma och så lagde det med nuvisningsaplägg. Har det och det är någon år sedan, den här ny läroplan, har du märkat har det haft något effekt.

SPEAKER_03 14:57

Vi kan ju ha ju målt för det infört förgörnyelsen. Så vi kan ju faktiskt rika mål effekten. Vi har klart och samling med det som har fullfördt eller är i vidå utanning men det som har fallt för. Där finner vi att skolan har ju en viss effekt, men vi tänker att den kunde har potentialet till att utgör en större forskel. För det unga.

SPEAKER_04 15:22

Ja, det är ju kanske så att det lärare kanske kanske gå i personligt om i säljer. Eller kanske syns att.

SPEAKER_03 15:32

Men är lite ju sikker och köra på vår ting är. Det är ju att värden för lärutanningen. Var man ska göra det. Men att man tänker här ska vi ha ögt värdfagligt samarbet. Du är på att det lär ute på skolan tänker jag bra våra resurserna till detta. Och så är det att det är kun två ganska vi kompetensmål. Och det är en lite vansklig balans och sikra att lärande ska ha friheten till att tillpassa undervisningsupplägget i sin elevgrupp och där det tänker hänsiktsmässigt samtidigt som man sikrer att elevnen får gått igenom något kompetensmål. Och privat ökonomis som ett kompetensmål i samtidsfag som alla har, och ett i P-matten som är en valkvag. Det är icket speciellt mycket när du tänker på hur mycket alla kan ha oss i livet.

SPEAKER_00 16:26

Och så har du vetten även att det tvärfögliga ämne. Fåkahälsa och livsmästing. Det innehåller också psykisk hälsa, fysisk hälsa, sexuell identitet.

SPEAKER_04 16:38

Social med sociala medier och fake news och denna typing.

SPEAKER_00 16:44

Ja, det romer så otroligt med. Så följer visst Pride Mont så ska vi privatökonomier på plan. Och det konkurrerar med väldigt stora temmar som är alla ungdoms hjärta väldigt nära. Så jag känner väldigt gott den avvärningen som lärare må att göra. Den är komplicerad.

SPEAKER_02 17:09

Men detta ligger ju i lärplan och då må vi ha en diskussion om vad är viktig ist och vad är mindre viktig och vad ska man lägga mer väkt på och vad ska man lägga mindre väkt på. Jag märkte att jag är till och det som är en privat och men är så viktigt att vi må löst och fokus på skån. Vi försöker. V är det viktigaste i ett mänskligt liv. Jag tror det alla flesta sträver rätt frihet, alltså levet fritt och gått liv. Men vi still och spårmålet vad som begränsar ett moderna mänskligt valgområdet. Det är en hälsa till störaligt du hälg det, eller i passbåden. Och däro, det är ekonomin. Ju bädre och tryggare ökonomin du har, ju fler valg har du liv. Eller vad du har det ont och vanskliga utan allt få mycket att tänka på ekonomin. I livet så är ekonomin det viktigsta fundamentet samma hälsen för att du egentligen har i många valg och kan även fritta gott liv. Det är helt känner med politikerna som där packar detta samma med allt möjligt ant. Och så här är ett ant, jag vet om det är forskligt på det här. Men I kan inte helt förstå att man kan förstå samfunden runt sig, vis du för exempel inte förstår vår skattssystemas grutsamen. Våan kan du vara med en politisk debatt i när det stucker känner vår skattsysta skrutsammen. För mig är det väldigt rätt för det där blir det bara som fölig och ikefta. Så det är många elementer i ekonomisk upplärning som gör att du faktiskt kan bidra i samfundet på en helt anta.

SPEAKER_03 18:53

Ja, och jag tror ett av du nämnde det här är det här med ekonomisk trygghet. Det är ju mer fokus på ekonomikunskap och ant en del många göta bois. Där är icka fokus på att ha trygg livsrammer. Det handlar ju kanske lite om bring och fättekrockor och reserm. Det blir ganska fort. Och där också så vet vi att det är mer tillbudet presenteras som är svindel. Jag har någon finska kollegor som har sett på det här med digital kompetens. Och det ser att en del som faktiskt kan väldigt mer om privata ekonomi. Går på smäll, för det har dålig digital literacy. Och går fel. Och så när det kommer till det här med att känna det som är lite mer makroorienterat alla skattesystem och mått när funker och sånt, så syns jag alltså sällig vanligt påfallen att det är utan ett samfundsvisig. Att det där och riklig känner bordan välfärdsstat måja skridsammen som en betalingskase och måting blir för delt. Det lär du på bärtslign.

SPEAKER_04 20:06

Jag är så kunna delta i samfundet.

SPEAKER_00 20:18

Men, vad konkret gör du att apropå politikerna så har vi ett löp där vi pröver att ta möter med olika storingsgrupper och länna för att kunna näna detta här. Forskningsrapporten som Sifo har publicerat i tillägg till PISA undersökelsen som visar att Norge är under OSDsnitt. Det har gett oss starka verktyg till att ånade dörna till att se att forskningen visar att Norge som är ett av världens rikslands minus på ekonomikunskap. Det syns vi alltid flärt. Vi kan göra det bättre. Det vi ser idag att det är socialreproduktion som går igen. Det är familjer och vänner som du lär är fram. Det kan vi göra det bädda med. Så vi pröver att få in ett löp där vi pröver att se på möjligheten till att åppna för fler lärplaner. Det att ha eget fag, det är stort, det är skummilt, det kräver ganska nya ändringar. Men det att ta lång tid. Och ta väldigt lång tid. Och det är det bara vi som prövar på det för sidan. Vi konkurrerar med väldigt mycket i skolan som alla reda har sprängt. Men det är att pröva att ge läraren lite mer rammer för vordan de kan ge den här invisningen, tror jag kan vara väldigt nyttig. För det är som vi nämnt itsaget, det är väldigt många lärare som liknande visar kunskapen till och vita vordan vi ska lära detta vidare också. Så där kommer också bankerna in, som har Egna upplägg, men det är också skattet. För exempel har hait kämpefint upplägg. Där vi förklarar med enkla videor vart den skattesystemet fungerar.

SPEAKER_04 22:11

Men det laget ett städ där lärarna kan gå för att finna ut var slags typ undervisningsoplägg kan jag i bruk som är tillgänglig min i mitt närområde i skolan i Dotenno eller vad det är heter på.

SPEAKER_00 22:28

Det heter skolan i dato. Det är enkelt två ting. För det första så är det en sökmotor för lärare som kan finna av båda helt konkreta personer, du kan ta kontakt med vis du för exempel vill ha besök någon in i skolan. Viskel så är det också en oversikt av gratis lärningsresurser som ligger där som man kan ta i bruk. Och i tillägg så är det också ett nätverk av de aktörerna som vi samlar två gånger i år för att diskutera den här problematiken. Det som många upplever är att man är avvända av det lokalkontakten visst du har en lärare som är primus motor och som känner han i banken, som ger goda teamer till ungdomsskolan. Då har vi ungdomskolaeleverna på den specifika skolan en kämpfördel för det hand in värt år. Däker i banken där ju offentraktörer också som skatt som är nämnt ist, men också Norges bank har ett fantastiskt kunskapscenter som det tar emot elever på. NRK-skolan jobbar väldigt tätt upp mot detta här. Så här är det väldigt många goda krafter. Ilkällar rätt och slett som pröver att få mer fokus på detta här. Så att vi ser att det är ett start behov.

SPEAKER_04 23:43

Så är någon lärare som höger på den här podkasten och som tänker att det hade varit smart för mig att köra ett undervisningsupplägg. Gar inte på skolmeny gåt lastnät, gratis verkty, undervisnings upplägg, eller ta kontakt med någon som du ser är i det område skolningar så kanske de kan stilla och göra för det.

SPEAKER_00 24:08

Det är också värt att nämna att detta är gratis. Det ska vara i lövtärskil. Och vi har stränga rättingslinjer för att de som ska in i skolan, det ska säga det produkt. Det ska kun vidare för kunskap.

SPEAKER_04 24:19

Nätt som att tänka är rädd för att banken kommer in i skolan och så sitter alla eleverna äta på att ha varit sitt förebruksant.

SPEAKER_02 24:30

Men vi må ju göra det mer komplicerat än det. Där är någon grundläggan sånt här. Som är viktig och jobba förr och är motsatt att jobba emot. God principen om mycket briker med du täner. Ska du låna pengar till bolig som det är alltid fleska och är betalet bolillonet. Du har fått det på ett kontrollerbart nivå. Tänk långsiktigt när du sparar.

SPEAKER_04 25:04

Har du gällbetal när den är högst ränt först. För du själv skull. Ha en ha en buffer som gör att du får. Det har vi förut sätt utgift.

SPEAKER_02 25:17

Men lite sån här konkurrera borligt skort det mest, Markus har ju brad lite i någon bild där du har tagit med.

SPEAKER_03 25:27

Alltså bland ungdomen. Var jag det nämnt med alltså planläggne och förbruket och även. Det är utförningsområdene när det kommer till vad det gör rent ekonomiskt. Och kunskapsmässigt så kan det en del om budgett och sparing och skå i början när det kommer till ekonomi som talförståelse. Men med den här kunskapen om pengersvärdi, vad är de förlig produkten och vad vill det se och benyttisa AI är mer fust för det. Och när det här med som härligt trist med sociala reproduktion som sker att de som är går på det största smälla är de som har minst tillgang på ekonomiskt stött i Jämfra. Så det är ju en liten kik dobbelt ylikhet i det att så är föräldra din welloff, så går du till vuxenlive och kan mer än det andra. Och så kan man tänka: vad är alternativ kostnaden med att i bara ha dålig tillgang på läsi föräldrarpen vad första bolet köp, men också ha dåligare kunskap om vad du får valt att låna, och vad du sparar, men du för exempel är i den övergangsfasen. Var ser den att vi är samling med två folk när det är 40 år. Jag tror det här så grejer tal.

SPEAKER_02 26:49

Och det är också grund till att vi som samfans ska vara mer avdata där. Först du samlingar i två om 40 år, så vill kanske de som ika har fått den kunskapen ika har det riktigt föräldrarnet. Det vill i större grad vara en konstnad på snabb. Och det behöver vi motveka.

SPEAKER_04 27:12

Och detta är förebygning. Vi ska se förligt hjälper folk. Vi hjälper folk i norge som har kommit i. I olika juffare gjort råd ivalg och gick klöder och hanterade det. Vi har ett socialt sikräsnät, men det är med det förnuftet, både för samfunna och enkelt att vi kanske förebygger det utstyra det med värten och kunskap som verkligen någon färre haller i den ULD situationen.

SPEAKER_00 27:42

Definitivt måten landskap har ändrat sig på oss med DCF influenserna, och det med att du må ha digital kompetens också för att kunna förvalta dessa finansiella tjänster som du har tillgång på. Det visar att det är en del av en större packa här. Du har vite vad risiko är, du har vite vilka konsekvenser dina handlingar har. Och inte minst så är det att många är unga idag ska jobba väldigt mer längre, än de som närmare på snistet idag.

SPEAKER_02 28:14

Någon sån på oss.

SPEAKER_00 28:22

Men jag bara för exempel om Markus vi är ju kanske, i pension staprare. Men vi måste tänka lite anledes. Vi måste rigga. Värdagen och lite anledes. Vi ska aldrig redan nå. Det är ju någonting jag och Markus har tänkt på fördi. Vi har fått tillgång på denna information. Men det arriken och den resal som har. Det alternativkostnaden där. Det hör jag nästan tänka på.

SPEAKER_02 28:48

För att dra är klart att det är trädbå i min avellsliven och köpbar bodisan, jo pension väldigt väldigt lant. Men det var fitligt. Har du gått hopp om att forskningen skapar konkreta resultat?

SPEAKER_03 29:22

Man håper ju alltid det. Och så tror jag kanske det som har varit viktig med i rapporten och så pekar på en del stöd och vi har kunskapshull. Att vi faktiskt har haft någon systematisk evaluering på skolå och klassomsnivå. Om bara eleven lär och närligen och tror att du har en del forskel mellan skolor och bara klasser, föråt det vad som blir lagt på sånt. Och det vill göra som är lättare och tänkligt mer som systemisk runt vad det är skolan trycker. För det är det vi har gjort här i ett tvärsnittstudier och vi har målt utfall. Och jag tror att det som enkli är viktigt är att finna ut vad är det som icke fungerar på ett lite mer detaljerat empiriskt nivå. Så att man kan jobba ut för att ordentligt kunskapsgrundlag när man tar valg vidare.

SPEAKER_04 30:14

Markus och Hanna. Väldigt bra jobb. Vägen Tivom att vi må få fakta på boret. Får ju kunna sätta det också på Docsö. Okej, så längt vi kom med. Det syns jag var känpny. Lycke till massa med jobben vidare till Markus och Hanna.

SPEAKER_02 30:35

Tack så att du kommit. Och så tackar vi också Tom Breck. som är vår eminenta producent. Så i löp av sänningen har slittit med. Vita är det. Det är som lite huskär så vi förslagar det. Men vi ska hört detta och du gekörligt så löser du ned och förtäller alla andra om detta. Abonner dig på podcast, geneting kom gärna tillbaka och jag mänkar mig om ni temar. Du har lyssat att vi ska ta på podcasten och så ser vi semonse. Vi hörs.