Finanslunsj
I Finanslunsj får du innsikt i hva som faktisk skjer i krysningen mellom finans, politikk og samfunn.
Jan Erik Fåne og Tom Staavi fra Finans Norge inviterer ledere, politikere og sentrale aktører til ærlige og aktuelle samtaler om temaene som påvirker næringen – og økonomien din.
Nye episoder hver fredag!
En podkast fra Finans Norge.
Produsent er Tormod Brekke Øye.
Finanslunsj
Når stopper renteoppgangen?
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
Renta preger både sommerpraten og privatøkonomien, men hvor er vi egentlig på vei?
Vi har med oss sjeføkonomene Marius Gonsholt Hov i Handelsbanken og Kjersti Haugland i DNB Carnegie, som forklarer hvorfor rentehevingene kan fortsette og hva som holder inflasjonen oppe.
Hvorfor slipper ikke prisveksten taket, og hvor stor rolle spiller lønnsoppgjørene i norsk økonomi?
Vi snakker om sterke krefter i økonomien og hva dette betyr for deg med boliglån, før vi ser fremover: Når kan renta begynne å falle og hva bør du planlegge for?
Villkommen till en ny av Felgörsch med fan och står och tom och inspur till som det blir väl det sista vi gör för vi tar oss van går ut i varm.
SPEAKER_02Det är bra podcast. Den bra podcast. Jag är sånt och då tänkte vi, vad är folk tänkligt genom. Och det är tema vi mås snak om som blir en slags opsumering av diskussion som vi enligt har till vår och som vi kommer att ha genommen. Och som icke blir något mindre ut hösten. Det är kortsakt renta.
SPEAKER_01Renta. Bordan går pris och rent utvecklingen ut resten av året. Det är det vi kommer att sitta och grubba på när vi sitter på Sandstrandna eller utanför kamping och norr genom hela sommaren till att byssa oss och få tä om det. Elspå i den kristal har vi Musov, chefökonom i handelsbanken. Välkommen till dig, Mus. Och självsta, chef ekonom i den karlig. Välkommen tillbaka man är. Du har varit här fler.
SPEAKER_04Ja, tusen tack. Jag vill komma tillbaka.
SPEAKER_02Nu ska vi rätt och slätt gå rätt på sak. Marius renta för juke varetaget renta. Men centralbankchefen sa att vi må regna med ett till två rentäkningen till löp av sex och huvud så här nu. Det är du den antagelsen framtida.
SPEAKER_00Ja, det absolut. Första recken och så är det väl egentligen spärman om hävd renta av redan i august på det kommande möttet. Formuleringen som det brukte är inte rent utan var ju väldigt samma som vi fick över tillbaka i mars, och vi vet ju vad som sett i ett gant och det hävar i maj. Så utgångspunkten i signalen där så är det helt klart en väldigt god som synligt för att det renta blir satt upp i august. Och som kanske kommit in på i diskussionen också. I utgangspunkt så kunde det enkla häva renta all redan. Så det ligger ju i det klart behov här för en mer instramde politik.
SPEAKER_01Men det var någon av chefekonomerna som också satte och hållte på sittmål på att renta skulle ha redan och det rentmötet som var.
SPEAKER_00Det var blivit fram och tillbaka. Men det kan ju känsla önsvar. Vi var väldigt usikre egentligen på utfallet. Det var gik bombusikert som vi vredade det att något kommer att hålla renta i Ro. Men det här noget van kiker och avrasket på sidorna av inflations- och lönsiket. Det är att det hänt att ni måste reagera aldrig idag. Men sen ju det som tid tydligt signal om att renta ska vidra upp och mer upp. Det är varsla för det kort Svej.
SPEAKER_02Ja, var det håll eller öken och timma?
SPEAKER_04Visst med snack om att beskriva att trudde något bankskoa. Så lamnade man det slut i den kampen som är uppfattar att faktiskt absolut alla analykare, både norska och internationella analykerna, hamnade i den kampen i folk. Nor den skor och föräldrar trudda något skoar. Och på håll. Men som Marus här hittade, jag hade ganska långt uppteret en prognose om att något kom till att häva. Baserat på att det inte såg det ofenbara grundarna till att det faktiskt ovänta. För det att jag har fått bekräftat att inflationsbild är betymringsvärdig. Det som Fälskade tillta över på Uändrar. Det var att med Fäck bedriftsnätverket och Norgesbank resultaten är därifrån, så vis det en lite märlig utveckling i norska ekonomin än det som med utgångspunkter hade trodd och då tänkte jag att detta kanske var nog, kanske var nog det. Och få Norgisbank det och avvända lite grann. Men det som syns var den rätte beslutningen. Det har med inte heller än det var helt varent.
SPEAKER_01Du har sittit i rentkomment hade du gått in för det.
SPEAKER_00Ja, det hade blivit som stämmer här. Det var inte något att försöka boba kärnbår nu. Vi var genuint usikra och argumenterat också att ja, här ska vi den av. Detta är lite mer sånt spär om timing avvänder. Och lite att nuspanka är också hoppat av håller ord som det ser. Så är det klart att det var lite större avrask. Det ser till för att det kanske skulle ta två ränta.
SPEAKER_01Det var ju Normännölig hils in i somfäringen i fjur så kanske det tänkte att vi ska lika sen sjup när folk ska ta ferien sedan.
SPEAKER_04Det virka både i massad som är en lignande situation och det har sett ut vacsel till den norska befolkningen om att här blir det ganska sikker rentökning. Att det ågå på gunemöt följtet behov för att ropa ut en sån varsignär. Att vi har väldigt informera den morsk befolkningen och ge klara till rentävingar.
SPEAKER_02Men det har jag höll på det. Det är att det ser nog att få varje milion du har help så håller jag en trot del av 05 procent av den miljon. För det kommer låning öka med. U i september.
SPEAKER_00Ja, så är ligglant senest i september. Vi har en sån ny officiell prognos på att det blir just nu, så det är vi officiellt avvända i september. Men som är liggran av senast september så ska jag nya till för att vi går i den. Jag tror i första recken och sagt spörden om Norrisbank häver ända mer än det. Det är nog av det som är intressant i det nya prognosnet till Norrisbanknå. Den är räntebansen har ju åknat för att detta kan gå ända höre. Så det var ju klar med längsbank. Det som kärskare var inne på här nu. Vi ser om det kanske lite mer avköring av norska ökonomi. Men huvudproblemet till Nördlesbank för denligt det är inflation som riker kommer sig än. Och det talne har viså de sista månaderna, har ju bara styrkat hypotesen om att det här är kanske den underliggende prisväxt mer på varje oben. Så det är där skolan trycker av det.
SPEAKER_01Vad skylles det att man inte får inflationen eller den kontroll man ville ha? Vå för har det räntökningen bitt som centralbanken hade hållit och tråd.
SPEAKER_04Jag tror det har bitt, men det har ju vitt nå. Vi ska päga på en huvud förklaring. Så vill jag säga att det är en särskild. Lönsknadsväxt. Vi har haft en lönsväxt i förgån fyra år på genomsnitt 5% i år har de år på 4,5 procent. Det vill vara en procent poäng högare än i Sverige, i Europa för övrigt i USA. Som det ligger högare hela värgen. Och det handlar ju om nett det speciella uppsätter med jag har med från faksmodellen. Som också att något slår ut på grund av höglönsamhet i exportindustren. Som slår ut i högelnsuppär som sätter normen för hela samfunderna. Och som bidrar att hålla kostnadsväxten upp. Och seonorska ekonomi är kök och att ha gått ned och jem i där året som har gått heller. Faktiskt har hushållningen sin köpekraft ökt i sista tuargå, då har det varit god anledning för bedriften till att välta delar av denna kostnadsväxen över på hushållningen, och som att priserna har blivit satt upp. Så jag tror nog att den högre lönskostnadsvexten måste ta sjår skill för detta.
SPEAKER_02Vad är ganska svulls i offentliga budget? Spill det en role i den här?
SPEAKER_00Det bidrar helt klart att håller ent. Det är ju lite som utifrån mandatet av nygbankar och formulerat att det ska också söker för höja och stabil sysselsättning och produktion. Men jag tror att kicka det här på något pengarbruk i form av press i ekonomin som skaper inflationsutfördringare. Som jag varit inne på nået så är det lite mer avkörande tendensen som vi ser i norsk ekonomin. Vi har medbaka och saker med som underliggende kostnadsväxt i Norge och det är som ett resultat av vädvarna hög lönsväxt.
SPEAKER_01Men en del av den offentliga pengarbruken har ju gått på oss och kompenserar för ökte kostnader av strömstö, det är barnag priser, det är disilavgifter, så gånger politikerna, vis du ser på det mått så undrar det egentligen pengarpolitiken till Norrisbank med att lappa på effekten av att kunta gå.
SPEAKER_00Viktig elementet där bara isolerat det till att man ska säga på vad som driver prisväxten och kanske först och främst får höja temperatur i närskökonomen. Vi har mycket målningar som tyder på det. Det är sist vi har för Norrisbanks regionalnetverk var ju nett att man ser lite mer av körna tendenser. Det är som Norrisbankar är annan med att man har kanske kommit lite tidigare än det. Det har trott så långt. Man är nog sån. Det är stå dramatik, men lite köler det. Men lönskostnadsvexerna är höja och varit vätvarna höj, och det är något som tyter ut overallt. Vis vi tillbaka en nätverken så ser vi att bedriften höja lönsväx fram och det har väntar så långt. Se utlå att vi går emot i år, runt 4-5 procent i trod med ramen. Men nästa år så snarar vi om en lönsväxt på 4 talet. Detta går ik ihop med inflationsmålen. Det är utfördringen, för är igen haft. Gen ekonomin och produktiviteten varse svårt som gör i norligen. Runt kanske 1%, 10 är 1%. Så må vi egentligen ha lönst mer än det mot 3%, så vi ska få en inflation på 2%. Så det är för grundlägna problem som har varit i många år.
SPEAKER_02Men det var lite en på. Det blir ju sånt för i närsen stöta. Så går exportindustrin superbra, och exportindustrin är tillfälligvis också från faga. Det är ju nog galt med frånfaksmodellen tänker ganska gott igenom 90 talet så vet jag kan huska. Och där är nog galt med modell i Sell. Det som är lite galt med modell att det är färgfront. Kun man tänkt sig att man istädel för att det är den del av norsknadslivna som går. All det bäst att man har valt någon andra som var det första att få andra som satt ton i lönssuppörda.
SPEAKER_04Det tänker att det ser tillfälle att det var exportindustrien, som fick den opgav i utgangspunkten. Det är ju det som är tankegången här att man kan ha en lönsväx som sett oss här ut av stand och konkurrerar internationalt så att det inte slutar utter sitt igennem och exportbedrifter av hur i ett extremt exempel. Så det är ju så till fäld. Och så kan du säga att något slår det väldigt uhligt ut, för det är att du har näta väldigt hög lönsamhet på grund av kronikursen jag, men något på grund av andra föral att det har varit väldigt goda priser på de här produkterna som norska industri hovudsakligt producera. Och det har gett grundlag för den här väldigt höga lönsväxten som sprät sig ut i ekonomin. Så det har varit uhlig dynamiker som har utspel sig i denna speciella perioden där inflation faktiskt går ett tämmöproblem. Detta ganska så långt tillbaka och tänka att det var en låg inflation som var problemet. Men nog är min situation där detta börjar bär problemet vidare också. Men vet du som spår som är att bara byta ut framföraller. Vi ska äta alternativet för framför att det bara ska alldeles.
SPEAKER_02Man kunde upp text att vilken näring går riktigt har störst problemet vi tittar i först i satet om och så får vi andra pröllata där. Det har alltså fullt. Men detta är poänget blir ett såntspelande piano. Så att kronikursen faller. Och på grund av den fåliga kronkur så stiger och inflationen, vilket gör det ända bäddare för exportbedriften och för att kronkursen faller med. Och så går det.
SPEAKER_00Och den kommer nog spånd.
SPEAKER_04Och det har man ju bara fått säga att Sänna har håller påpätig. Han är ju och vet som inte ska kalla en frontfagisfark, men han har i alla fall förvaltat frontfaget är väl många kommissioner och utvalgare och den slags som. Han har väldigt lånvar erfaring med dynamikerna där och han skrev ett väldigt gott läsarinlägg som svar på sin kritik långt i av någonsbank sin framfärd på Rönte SIO. Det har han påtakt att Ello, sin hållning för har gjort sig vårt kunn att tänka på detta med lönsomhet. Och att jo högra lönsomhet, jo högra lönsväxt uansett. Det har gått tidigare har, eller sin tidigare chefektion, var väldigt tydlig i utvalsab och så vidare. Att det må ihåg var en lönsväx som inte lägger ut till börlig pres på Norgesbank sitt mål. Det är ju den situationen med EN att på grund av den hög lönsväx som har åbart rationella åsaker baserat på den modell man har så må Norrisbanken sätta renta år. Och det kommer ju en ta större hänsynte i räntsättningen och så har jag andra park på att det var måsken för sin genomslag förtslag i stora delar av ekonomin på att det har kanske blivit en mötemärkraftig guideline för frontflag somgärare ute absolut alla sektorer i norska ekonomi. Få exempel det här med andra typ av genomslag, som gick bara handlar om lösten, som ska automatiskt gälla för alla neringar. Det var ju egentligen som frontflag är növändvis ska fungera.
SPEAKER_01Du nämnde Elo och viss chef för ekonomin där hade varit i studio så hade han sikkert önskat att ha replik på det när det är. Han har kostat sig in i diskussionen runt vad är grunden till inflation i Norge. Och det har ju likens den samma historieförteilingen om att detta är Lönts och görna som är huvud. Årsaken kristade väldigt mycket på krigen i Iran och ålj och den typen marus. Det är ju för så mycket också att ELO är shopas. Höjt på banen om rentersättningen lite vanskligt så följer det för dag till dag.
SPEAKER_00Jag tror att grundläggen är att lönsväxten bidrar till prisväxt i norge. Det ser att prisväxt i norge kommer till oss för utlanden. Ent direkt importerat prisväxt. Eller vi har lönsmättig i frontfag där med lönsopgör som söker för att andra sektorer norge och kompensera med höjlönsväxt. Eller höjlst för andra sektorer sompenser som höjdrisväxt och så vidare. Så det är som den kanal in. Det tror jag att jag är en i att det är en lönsväxt som bidrar att vi har kallad en särskinflation. För det ser vi nog till en kärninflation i landen runt oss. Samling på i land så här en ny av i nörge. Så täcker den direkt importera kanalen som söker för höga inflationen i närge där vi tillbaka den till att effekten kommer via lönsupärna. Men jag tror att den grundläggen är att den här mellan eldana och närgesbank och den konflikten här har blivit väldigt spiss. Det är nog en större konflikten när jag kan nuska på flera år. Så är det att frontfagsmodellen gör bara det den ska. Men det är så tidig det ingen garantist för att vi når inflationsmålet. Så det är ett samspel här mellan frontfagsmodellen och mandaten för pengarpolitiken, som är det komplicerta elementet. Och andra land har ju löst det här på annan mått och mer tro, menkligt det som jag tror var intentionen som kärste var lite inne på här så att det måste lönsupjörna oss empåt inflationsmålet och niks bank. Och där kan vi ju se att Sverige, det är alltid populärt sätt i Sverige. Men där tog man på något av det hänet där. Med flerårig lönsupär, som var också mer trodget och slett med riksbankens inflationsmål. Så vi kunde lösa på något annat visa den kanske mer i tro med det som var intention, men istället så har vi inte skarp konflikt.
SPEAKER_02Du ser att man fra Arbetsgiversidan vill ju varje inte sett i bild rönskap sig för det. Men det du ser att arbetsdagersiden. Så att Burde ha accepterat lavens att jag får en frat.
SPEAKER_00Så på kort sikt. Kan gör vinster i form av rentanägang och bädding i köpkraften i nästa runda. Så är man att det är en venskör på vad vi gjorde i Sverige om vad vi hänt med här. Men jag köper riktigt argumentationen för Ello. Det är det helt tratligt om att varmt så kommer inflationen så här med fallet tillbaka igen. Det har vi hört i många år och det börnade att bli ganska många år sedan vi var i närheten inflationsmålen och jag tror vi må egentligen tillbaka till 2018 2019 för att se att kärninflation var sånsnitt var ganska så stabil runt inflationsmålet. Så att det inte skapa något lösa sig själv som över tid. Det är vanskliga köpa.
SPEAKER_02Nej, det må genomteur.
SPEAKER_00Gälan kommer att ser att man gives kiglig banan. Hänklig för att det kanske bara ska säga rändan med oss. Men det är stikig med min offning av var det börja.
SPEAKER_02Men det är. Här är vi inte på en nog jag menar ganska centralt här. Jag har följt den här rentdebatten väldigt många. 30 år. Jag är aldrig upplevd. Någna i närheten av en politiserad debatt om rända. Du har politiker som önskar att se på mandat, du har ello som kopplar sig på mändigt nya om det. Vi hade en statsminister och en finansminister som är bakom lovet, folkest, lavar ett löfte som nå. A väldigt väldigt tomt och hait. Jag känner att det syns det var dumt. Så ser du en farin med det. För att norrisban ska vara det sälständigt. Så riktigt nog ha ett mandat, men ingen ska hit det mandat så ska politikerna plansa bå till det. De ta det beslutningen du gör på rent och fålig grundlag.
SPEAKER_04Ja, förstå säga att det är helt enligt den situationsbeskrivelsen. Den politiseringen av debatten, den har vi helpt över en väldigt lång period. Det är något långt till amerikanska tillstämmare. För där har man riktigt fått det på spissen med Trump, men vi ser snav den slags tillstände i norsk ekonomi. Och så kan så vi som kommer med påsata med säga att detta är legitim debatt. Det är så sant för det att det är timingen är unik. Det är faktiskt en mandat upphusning eller evaluering på gang. Så sen så är det ju legitimt. Och diskutera det mandat det är en i. Men det blir väldigt diffusa gränser här mellan om detta med att kritisera utövelsen till något inför det mandat, det faktiskt har och pressar in mot och ändra mandaten. Och det syns att det kanske är själva mandaten som Någusbank fick i tyar. Denna som var tusak, som gjorde tydligt att något är mål. Det har fått ett mandat att det ska passa på pengar, det ska passa på att inflationen över tio är på % stabilligt det som är mandat där. Men så ska det åga det var detta som var lite nytt in i mandaten att det ska bidra till hög sysselsättning. Det är detta som kritikerna verkligen tar fattig. Och man att detta har ett Norgersbank hämsyn inte. För det första: för det första syns det här helt otroligt huset att den kan anklaga Norgusbank och inte så att det hämsyn till det. Men man ser den räntesättningen de faktiskt har haft och kanske har fört det från norsk ekonomi. Man har alltså inte kört att det är nätet i norska ekonomi. Temperaturerna var entare eller som normal i den här räntappgangsperioden, högränteperioden som jag kan kalla det. Och inflationen har varit gott över målet. Och det är något tänkt att gå i färgrättningen, alltså åtlägen. Så det är en kritiker har nog har förståelse för att det ska balansera detta. Och den andra delen är fundamentala att någon som mandater ska evalueras. Så du är på mig till det enligt att man har fått in den här hänsin till hög sysselsättning in i tuat, som har gjort att det blir en groden för sådana här politiska diskussioner. För vis ägna ska säga att okej, Tom, så är det du som har ansvar för räntsättningen, du har åbnå detta målet för mig eller trodda i laget. Så avväg två hänsin mot varandra. Och det är klart att alla syns det teknet och stabil inflation, men inte så syns alla det är väldigt med hög syssättning. Det är något som alla önskar. Så är det ju då så att det finns något trade-off i verkligheten. Det du kan välja att du bara att du offrista lite grann på inflationsmålet så att när du tillåt till hög inflation, så får du höga syysättningar. Det fungerar lite så. På kort sikt så uppstår det som ett trade-offs. Och det är näta där det är delegerat till en överhängig centralbank för att du är politikerna ska utnyttja detta i förbindelse med valg och så vidare och påföra ekonomin kostnaderna på sikt på grund av det så kortsiktiga gewinstarna och hålla ändå lite lager än vanligt. Men det är så bias i den här målsättningen som nogensbanker har blivit geet att du ska ha låg och stabil inflation och du ska söka för att hålla sysselsättningen hög. Och då är det klart att du vill ju aldrig bli kritiserat för att hålla rent förlag. Men däremot du hålla den för hög då sitter du i konflikt med mandat med en gång. Så det vill ju vara groben för att expertar, ekonomiska expertar utan politisk tillknutning ska sitta där och bestämma kan den rätta avvägningar mellan inflation och sysselsättning på kursik. Det ge groben för den här debatten.
SPEAKER_01Och så i politiska miljöerna så uppstår du mater motiv för att gå den en eller andra vägen. Det var Tom nämnde, val kampen med renttekutte i aldrig framför skattelättet till någon få. Det åppnade ju verkligen den döra på full guffet för några dagar förväntningen om att fortsätt att gå ned, och så går det motsatt väg, så är det en del som har ett förklaringsproblem och ska pröva att finna andra åsaker när det var i vårs till att vi tog ären för den och denta gick näd med om går i roppen så må det var någon andra. Och så blir detta ett politiskt spel.
SPEAKER_00Det är något stolt här. Det blir valkamp du spelar där. Jag tror att det syns det här väldigt att pröva ut det här ut. Jag känner att det är med debatt runt pengpolitiken och utövelsen och sånt. För det är populärt med det ser händerna som vi har nu. Men vi också önskar att ha en övning i centralbank som något kan ta, det är utpoppella avgörelse. Vi må ju huska på vad som är målsättningen här. Vi önskar lav och stabil inflation och folkfrestig arbet för det ser enkelt. Och det vi har nu är folk frest i arbet men vi är ganska långt den här inflationsmålet. Så nog har den hipgaven med oss ramligt så att vi når det som faktiskt är målsättningen på sikt. Det kan mycket vara det som säger den har varit inte har lite fram på SV och sånt att man när ska gå in och försöka instruera det vad när vi spank ska göra. Traktiskt är väl lite vad det ut alls nu, men det var helt och missförstånd i väntern och det förskom.
SPEAKER_01Pansidana, det var ju värde för samfällsökonomer och chefökonomer som har du värde. Det var ju väldigt våd att aldrig sitter och diskuterar rämtepolitik runt middagsbor och i kontina på jobbet. Det är ju allmän utanning i att vi diskuterar det. På Facebook är så mycket hela sånt. Han kommenterat att inflation har ju problem. Det var ju pristigningen som har utfördingen. Så han har ju fått med sig allt.
SPEAKER_04Det är ju problemet. Det är väldigt bra med ök och märks och med runt den ekonomiska politiken och kusning hänger samman. Det är kämpra att det blir diskuterat i offentligheten. Men det är problemet att det kommer fram många utan som rätt och slätt bara är skärg. Och som blir stående som argumenter i en debatt, men som egentligen är någonting kunde plocka ner som att detta stämmer faktiskt. Så för exempel att höga renta förut är höger inflation. Det stämmer rätt och slät icha, och det kan ju framsätta som ett argument på linja med andra ekonomisk debatt. Det är att det är väldigt komplicerat sammanhängar i samtidig ekonomin och det kräver typiskt lite än tio sekundar. På en inslag på TV för exempel och förklara koffor. Det är sånt som det kanske är helt umiddelbart följ som intuitivt att sammanhängar med.
SPEAKER_02Men vi har aldrig kommit som det är några Orange tjeni bort i USA, sparker ju centralbanchefen för det vet kommer inte gör det han vill. Alltså där man på ville vara, tror jag, det kan vara det. Så detta är väl en slags uppföljning till också den norska politisk miljö om att mandat är något en gångs. Men vi står gitt ett mandat så lör du den UAV i centralbanken faktiskt gör så gott det kan inför det mandat, det har fått.
SPEAKER_00Jag tror vi har helvisen om amerikansk tillstånd här. Men det var kanske det är att man använder konturen av det. Men man sett att det sickte SA i den korskpolitikerna trumpisträt. Var det ägger sämre. Det som man kan träc fram som är lite positivt för den debattaren är också kanske med önnet för att vi också delta lite med i debatten. Då tar och förklarar och visar om nya forskningsresultat när borda och ränta på vilken aktivitet ökna in inflation och så vidare. Det är positiv i detta här. Men som känns det var inne på det blir mest stöjd i debatten. Vi så kommer med ett synspunkt som är helt påvärt av det som Nurksbank ser och försöker se det här, men likväl får väldigt stor uppmärksamhet runt det. För det kan mycket kanske inte utgift för någon och blir väldigt populärt för det konklusioner att det ska ju ränta vad den ned och så löser vi problemet på den måten. Så det stöjer den debattan men det är postivärt att nygasbank som kanske människar lite mer på banan och delta lite mer. Och gick bara sitter in och kontor och är allvitt nu.
SPEAKER_02Kompens kan det briker den värld diskussion, och så är du fag. Avslutning som jag tänker. Det har nog gek studerat långtidsanalyset och med den renteban. Sorligt estimerer att rentna kan bli fan. Vå långt för är med tid må vi har sumisket.
SPEAKER_04Det är väl på höstbåten 2020. De kan dra sig ner igen. Gradvis och väldigt sakta och mot högare nivå än det som markär och nå pris in. Och är den där jag har som prognoser. Men någonspan indikerar att det är ingen vits att sitta och vänta på att det inte ska ner på den nivån som jag var vant med 15 år för pandemin. Det är min nu någons bankårg. Jag tror att det blir ganska somligt med kyta det hävingarna här. Så på sikt och så tror man kanske med lika röntge på runt 4 procent på styringsrent i år skulet i framtid är att man har varit igen och den här lite instrammningen.
SPEAKER_02Så det betyder vis du är ongeragna och tänker att du ska ut i bolemarkla. Så vill du där gör du kloktig och berigna, lånerenter som ligger i avkant av 5-talet, visst du ser att styringsfrenta är fyra. Och lägg och det in i bort sättet med en buffer eller to. Men ika drömda bort att tro att lånrentade kommer att bli trä i årskultid.
SPEAKER_00Nej, för det är det som är intressant i det som ligger mellem linjerna här. Det är rentnivå vi har idag. Det kanske ska långa utan normal.
SPEAKER_01Och det var det som var normal för några år sedan. Och så fäll du renta och så var det någon som bynd och snakkom att det har ett nytt normalt nivå som är mycket lavare. Det var ju en lang sikt.
SPEAKER_00Det var en långsiktig Falnutrend. Äng genom för tio år, det man kan säga som en sån langsiktig normal realrent. Och så fick ju pandemin och utraventer. Det var ju på något en speciell situation. Men så har man kommit tillbaka till det som var tidare normal rentnivå. Vi vet vad det ser ut om tio år. Mitt enkela tips är att ta utgångspunkter till var det rentmarkade pris på lång sikt. Då ser vi gärna på så fem årsrenter med start om fem år. Så det är så långt ut i horisont att du får bi att du klar och tippen och förnufti om vad centralbanken gör. Vi ska säga att det är som realrentna där ute, som har bitsar fast det så är det avkant av 2% realrent. Och så lägger det på inflationsmålet där och det är runt det som är dagens rentnivå. Men jag tror det är som en sån uppfattning hos många att det är färg med rentnivån, för i det här vet höje än det vi hade ordentör pandemin och allt ändrar sig. Men detta här är på något sätt vi måta utgangspunktig, som tänker är bästning på rentnivå på sikt.
SPEAKER_02Då kan vi börja hilsafet och möppet av gamlingarna uppe på bakongen i detta studia och förtellat att där vi etabler oss. Så var det mellom 12-18 procent.
SPEAKER_01Väl. Så det här gången sa du uppfyllt skattefördrag så inflationspister och en vansling.
SPEAKER_02Men det ränd har varit högre som. Och bättre får. Allt var med jubbare.
SPEAKER_01Har vi bidrat till lite kunskapsbyggning och blandligt här nu var i dag.
SPEAKER_02Det var jag absolut man att det var superintressant. Vi hoppar ju att vi som har hört detta tydligt på problemställningar och läser vidare. Den är renta och inflationdiskussion. Den kommer riktigt att bli borta. Och så tack vi lite för ett förhoppligt fylig Hollywood. Så lovar jag ner tillbaka när vi har kommit på den andra sidan av sommar. Har du något av list till att förslag att vi ska snak om så vet du hur du kan få kontakt med oss. Tack vi var eminent producent Höhem och Bäckö som har bidrat väldigt gottare.
SPEAKER_01Marius gången 12 från Hansbanken, och känns högland för den bag här. Och så ser vi som allem. Vi hörs och god som mig.